I en kartläggning som tidigare inte publicerats externt beräknar Nationella operativa avdelningen vid polisen att upp till hälften av bostadsinbrotten utförs av internationella kriminella nätverk. Vid stölder av bildelar, båtmotorer och jordbruksmaskiner uppges ligorna svara för över hälften av brotten.
De brottsnätverk som granskats i rapporten är baserade i Litauen, Polen, Rumänien och Georgien.
– Brottslingar från de länderna är aktiva även i Uppsalaregionen, säger Jonas Eronen, kommissarie vid Uppsalapolisen. I bland annat Frankrike, Tyskland och Spanien har polisen arbetat hårt för att komma åt ligorna, vilket kan ha bidragit till att de sökt sig till Sverige.
Av rapporten framgår att flera av de utländska brottsnätverk som kartlagts mer noggrant har visat sig vara betydligt mer utbredda än vad man känt till. Ligorna uppges besitta större kompetens och resurser än livsstilskriminella i Sverige.
I kartläggningen, som kom i somras och bygger på fem års informationsinsamling, drar polisen slutsatsen att ligornas etablering i Sverige kommer att fortsätta och att stöldbrotten därmed kan väntas öka.
Det var först för fem-sex år sedan som polisen började få upp ögonen för de internationella ligorna. Tidigare har stölderna mer setts som enstaka tillgrepp. Det berättar Ville Paloheimo på underrättelseenheten vid Nationella operativa avdelningen.
– Idag är internationell brottslighet ett av de fyra områden som polisen prioriterar. Vi har skaffat oss mer kunskap om ligorna och börjar få en uppfattning om hur de jobbar.
För att komma åt gängen arbetar polisen bland annat med passagerarkontroller vid färjeterminaler där vissa individer sållas ut baserat på underrättelseinformation.
Har det skett många inbrott inom ett visst geografiskt område kan trafikkontroller styras dit för att kolla id-kort och söka stöldgods i bilar. Ökat samarbete med polisen i nätverkens hemländer är en annan metod.
Även i Uppsala län svarar internationella stöldligor för ungefär 30–50 procent av bostadsinbrotten. Det beräknar en polis som arbetar på underrättelseenheten mot ligorna och som vill vara anonym.
– De är mycket brottsaktiva och kan bryta sig in i fem–tio villor i ett svep. Det finns några områden som återkommande drabbas, exempelvis Sunnersta, Bergsbrunna, Lövstalöt och Gamla Uppsala.
– De utländska ligorna är mycket skickliga och svåra att komma åt. De väljer villor utan insyn och har spejare som varnar om någon kommer.
Enligt rapporten har Georgien under de tre senaste åren framträtt som ett land med många stöldligor inriktade på Sverige. I ett enda ärende skickades 60 ton stöldgods till ett värde av nära 100 miljoner kronor från Sverige till Georgien.
– Många av brottslingarna från Georgien söker asyl i Sverige under falsk identitet. Då kan de vara här lagligt under tiden deras asylärende utreds men ingen vet vem de egentligen är, berättar Jonas Eronen.
Det är i stort sett meningslöst för georgier att begära asyl i Sverige och i fjol fick 99 procent av dem avslag. Ändå var det 737 personer från Georgien som ansökte om asyl under 2016. Ville Paloheimo bedömer att merparten av dem kommit hit för att begå brott.
Den 28 mars 2017 upphörde viseringstvånget för personer från Georgien som då fritt kan resa hit. Inom polisen finns olika uppfattningar om hur viseringsfriheten kommer att påverka de kriminella.
För att stävja brottsutvecklingen har georgisk polis sedan ett år en sambandsman placerad i Sverige.