Solen skiner och det är stilla i bostadsområdet Herrhagen utanför Uppsala. Lisa Cassiano har precis satt sig ned med familjen för att äta middag. Lisa berättar att hon känner att det luktar som någon eldar gräs eller kanske löv. Hon och maken pratar kort om att det nog är någon som vårstädar i närheten. Middagen är nästan uppäten när en granne kommer springande och berättar att det brinner bara en liten bit bort.

– Han sa att det var väldigt höga lågor och att det brinner precis under kraftledningarna. Han tyckte att vi skulle packa en väska och göra oss beredda. Men vi tänkte att det nog inte var så allvarligt, att det brinner lite i några löv typ. Vi tog det lugnt även om vi märkte att han var ganska uppjagad.

Men det dröjer inte många minuter innan stämningen ändras och tjocka moln med gråbrun rök skymtar på andra sidan av den lilla skogsdungen som ligger mellan huset och kraftledningsgatan.

Artikelbild

| Området har en spöklik karaktär med svedd och grå mark.

– Vi hade precis ätit klart middagen när polisen kom. Han ringde inte ens på, han slet upp dörren och klev in i huset. Han ropade att vi genast måste lämna huset, "packa en väska, ni måste utrymma, elden kommer allt närmare".

Polisen vänder mer eller mindre i dörren och jäktar vidare till de andra husen som ligger bredvid.

– Vi plockade ihop det vi kunde, stoppade katten i buren. Sen ringde vi till mormor och sa "kom och rädda oss, det brinner!". Sen började vi gå, med ett barn på varsin arm, en väska och en katt.

Hur väljer man vad man ska ta med sig?

Artikelbild

| Inga-Lill Ögren åkte från Fålhagen för att hämta dottern Lisa Cassiano. Branden var då bara några hundratals meter bort.

– Vi blev rätt skärrade och jag kände att jag inte kunde tänka riktigt klart, vad tar man med sig liksom? Vi tog med bilder på barnen, alla gamla intyg och betyg. Passen fick vi också med oss. Men det var allt, man tog det som var nära till hands.

Lisas mamma, Inga-Lill Ögren, sätter sig i bilen och åker raka spåret från Fålhagen ut till dottern i Herrhagen.

Artikelbild

| – Vi ringde till mormor och sa "kom och rädda oss!", berättar Lisa Cassiano. Mamma Inga-Lill Ögren satte sig genast i bilen och åkte mot Herrhagen.

– Det var rödljus hela vägen hit, vilket var så otroligt stressande. Och inte nog med det, när jag var halvvägs kom jag på att jag hade mat stående på spisen och kunde för mitt liv inte komma ihåg om jag hade slagit av plattan. Som tur var hade jag slagit av plattan, men det såg jag ju först när vi var hemma hos mig igen.

Familjen tar sig hem till mormor Inga-Lill och väntar där ut besked att kunna få åka hem igen.

– Jag ringde till polisens ledningscentral flera gånger och vid halv nio sa de att vi kunde åka hem igen. Då var det bara att få barnen i säng direkt. Sonen har vaknat flera gånger under natten och berättat att han var rädd. Även om han var lugn och vi försökte vara lugna så märks det ju att det påverkar, han blev lite skärrad.