På grund av bristande resurser har poliser i yttre tjänst i Uppsala tvingats dra ner den tid man lägger på att kontrollera rattonykterhet, fortkörning och andra trafikbrott.
– Vi har blivit så få att vi måste jobba med akuta händelser. Vid varje fordonsstopp gör vi nykterhetskontroller men det är inte alls i samma omfattning som förr, säger en polis som vill vara anonym.
En ny strategi håller på att införas som går ut på att tidsödande trafikkontroller ersätts av punktinsatser.
– Istället för att stå två – tre timmar på samma plats ska en patrull när den får tid över utföra kontroller som kan pågå runt 20 minuter. Det har visat sig ge större och mer bestående effekter, säger Jonas Eronen, kommissarie vid Uppsalapolisen.
Arbetssättet kommer att användas över hela landet med målet att polisen ska synas på många platser under korta tider. Metoden bygger på forskning från USA och har utarbetats i samarbete med Trafikverket.
Satsningen har testats av polisen i region Väst under hösten 2016. Polisen gjorde då en mängd 20-minuterskontroller med hög synlighet, samtidigt som man informerade allmänheten om insatserna via medier och Facebook.
Medelhastigheten minskade med mellan 1 och 10 procent. Hur mycket farten skulle ha dämpats genom kontroller under längre tid framgår dock inte av rapporten.
En tanke bakom idén är att polisen genom att synas på många olika platser ska skapa en känsla av att den som bryter mot trafikreglerna riskerar att åka fast.
– För att polisen ska öka sin synlighet så att det ger effekt i form av färre fartöverträdelser och minskad rattonykterhet är det viktigt vilka tider som kontrollerna genomförs. Tidig kväll när människor är på väg till restaurangbesök kan vara en sådan tidpunkt, säger Maria Krafft vid Trafikverket.
I modellen ingår även att hastighetskontrollerna ska inriktas mot dem som ligger endast 6 – 9 km/h över hastighetsgränserna.
– Forskningen visar att det stora flertalet som kör för fort överskrider fartgränserna med 6 – 9 km/h men det är en grupp vi inte har stoppat i så stor utsträckning, uppger Jonas Eronen.
– Det är effektivare att sänka medelhastigheten i det låga spannet och på så sätt skapa en norm som minskar antalet olyckor.
Enligt Jonas Eronen har polisen hittills ofta koncentrerat sig på de värsta fartsyndarna.
– Vi ska även i fortsättningen rapportera dem men fokus kommer nu att flyttas.
Med tanke på det ansträngda personalläget, hur ska poliserna hinna med 20-minuterskontrollerna?
– Ibland får personalen tid över som man kanske ägnar åt rutinpatrullering. Då kan man istället göra en snabb trafikkontroll.
Inom polisen har det funnits en kultur av så kallad pinnjakt. Poliserna har haft mål att uppfylla, som att kontrollera ett visst antal bilister under ett år. Det har gjort att poliserna ibland ställt sig där det gått snabbt att stoppa ett stort antal fordon men inte nödvändigtvis där så många fartsyndare eller rattfulla passerat.
– I den nya modellen ska vi i samarbete med Trafikverket sålla ut platser där det sker många olyckor och där det är sannolikt att många kör för fort eller påverkade, uppger Jonas Eronen.
En annan nyhet är att de som ertappas med att köra berusade eller drogpåverkade ska erbjudas ett samtal med en sakkunnig från kommunen eller regionen. Personerna ska sedan kunna slussas vidare till hjälpinsatser. Modellen ska även användas för att förebygga återfall i ratt- eller drograttfylleri.