Som UNT har rapporterat upplever många unga tjejer en stor otrygghet i centrala Uppsala på grund av killgäng som ofredar dem. Uppsala ungdomsjour bekräftar bilden och konstaterar att gatubilden i Uppsala förändrats de senaste åren.
I juni 2017 fattade Uppsala kommun beslut om att införa kommunala ordningsvakter. Ett av de tyngsta argumenten bakom beslutet var en undersökning som visade att andelen tjejer som kände sig trygga i city hade minskat kraftigt från 2013 till 2017.
– Utifrån de rapporter som vi nu får från dessa ordningsvakter ser vi att mer behöver göras för tryggheten i centrala Uppsala. Främst handlar det om ungdomsgrupperingar som är utåtagerande och stör allmänheten, inte minst unga flickor, säger Anders Fridborg som är säkerhetschef på Uppsala kommun.
I augusti 2018 ansökte kommunen om att sätta upp totalt elva kameror på Stora Torget och Påvel Snickares gränd, två av de stökigaste platserna i city.
– Vi hade hoppats att de hade kunnat vara på plats redan, men vi väntar fortfarande svar från Datainspektionen, säger Anders Fridborg.
Högsta ansvarig för trygghetsfrågor i Uppsala är kommunalrådet Erik Pelling (S). Han säger att de unga tjejernas vittnesmål i UNT är en stark varningssignal om att samhället måste vidta fler åtgärder.
– Jag blir lika upprörd som alla andra. Vi måste få stopp på det här, det är nolltolerans mot sextrakasserier. Utvecklingen ska gå framåt, inte bakåt.
Enligt tjejerna handlar gängen på stan om killar som kommit relativt nyligen till Sverige. Det är också den bild som Erik Pelling har efter att ha pratat med bland annat polisen.
– Sextrakasserier finns i hela samhället, men här är en grupp där vi kanske behöver jobba på ett annorlunda sätt. Det är inget att sopa under mattan, vi måste bara hitta sätt att komma åt problemet.
Vilka åtgärder ska ni vidta?
– Det är möjligt att vi till exempel behöver utveckla kurserna om normer för de som kommer till Sverige. Fler förebyggande insatser i skolan. Om jag visste exakt vad som behöver göras hade vi redan gjort det. Det här behöver vara en prioriterad del i vårt trygghetsskapande arbete.
Hur kunde det bli så här?
– Jag tror att det är en kombination av flera saker. Bristande integration, att många fått med sig en ryggsäck av normer och tankesätt som inte är förenliga med svenska värderingar kring jämställdhet och också en ansträngd situation för polisen.
Hade ni politiker och andra aktörer i samhället kunnat agera tidigare för att förhindra denna otrygghet?
– Integrationen har under en lång tid inte prioriterats tillräckligt högt. Poliserna har inte fått tillräckligt med resurser och vi har uppenbarligen inte varit tillräckligt tydliga kring vad som gäller i Sverige. Det ska vi ändra på. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med Ungdomsjouren och de kommunala ordningsvakterna i nära samarbete med polisen. Men vi behöver också fler ögon och öron på stan. Här har Uppsalas vuxna både ett ansvar och en möjlighet att hjälpa till.
De kommunala ordningsvakterna infördes på prov, men eftersom responsen från såväl allmänheten som polisen varit väldigt positiv har satsningen förlängts till åtminstone december 2020. Men Erik Pelling ser framför sig att ordningsvakterna inte försvinner förrän de ersatts av ”väldigt många poliser”.
– Kanske inte ens då. De gör nytta.
Bör ordningsvakterna bli fler?
– Vi ska göra det som krävs för att öka tryggheten. Det vi arbetar med just nu är att försöka förbättra samordningen mellan kommunens egna ordningsvakter och alla de privata ordningsvakter som fastighetsägarna och handlarna i city har. Inför den upphandling av vaktbolag som kommunen ska genomföra i år kommer vi att se över både arbetssätt och omfattning för att vässa insatsen ytterligare.
Hur kommer övervakningskameror att hjälpa?
– De kan ha en avskräckande effekt och även hjälpa till att upptäcka och med polisens hjälp lagföra trakasserier och andra brott. Jag uppmanar också den som utsätts eller ser någon annan som drabbas att anmäla detta till polisen. Anmälningar krävs för att polisen ska kunna göra sitt jobb. Det finns stöd att få så att man vågar anmäla.
UNT:s artiklar har väckt många reaktioner, både i mejl och på sociala medier. En del av de som tyckt till på UNT:s Facebooksida menar att situationen beror på en ansvarslös migrationspolitik.
– Den situation som rådde 2015 var inte hållbar, men nu har vi en striktare politik och det är nödvändigt. Nu behöver vi hitta konkreta lösningar för att de människor som kommit hit ska integreras i vårt samhälle, säger Erik Pelling.