Byggtakten i Uppsala är fortsatt hög. De senaste åren har cirka 2 000 bostäder om året blivit färdiga, även efter inbromsningen på bostadsmarknaden.
Men bostadsbristen är också stor. Bostadsbristen ligger i sin tur bakom ambitionerna att höja bostadsbyggandet, vilket bland annat lett fram till Uppsalapaketet, där kommunen lovar att bygga bostäder i utbyte mot fyrspårsutbyggnaden.
De bostäder som byggs är dock inget alternativ för dem som har störst behov.
– Bostadsmarknaden ska lösa byggandet på marknadens villkor. Det är så det funkar i Sverige. Men samtidigt ser vi att alla inte kan matchas mot en bostad på dessa villkor. Ett sätt är då att skapa billigare lägenheter, till exempel med hjälp av investeringsstöd, säger Elin Blume, strategisk samhällsplanerare på Uppsala kommun.
Finns det en risk för ett nytt miljonprogram med hus av lägre kvalitet?
– Det finns i dag högt ställda kvalitetskrav. Det finns också en tydlig politisk ambition att det som byggs ska vara en blandning av olika boendeformer.
En forskningsrapport om bostadsbehovet i Uppsala, där kommunen deltagit, visar sig att många hushåll saknar en tryggad bostadsförsörjning.
Enligt rapporten bor runt 14 000 hushåll i Uppsala för trångt, för dyrt eller tvingas flytta runt i en snurr av andrahandskontrakt. I många fall handlar det om barnfamiljer. Några av dessa hushåll skulle kunna hitta en bättre lämpad bostad i Uppsala men kanske väljer att bo något trängre. Drygt 9 000, eller 25 700 personer, av dessa hushåll återstår och har flaggats för att de har en osäker boendesituation.
Då har man räknat bort dem som bor i specialbostäder, till exempel äldreboende eller studentbostäder.
– Bostäderna är också ojämnt fördelade i kommunen. I vissa stadsdelar finns en stor trångboddhet, det kan bo sju personer i en trea. I andra stadsdelar bor många personer ensamma i småhus, säger Elin Blume.
Skulle det byggas lägenheter med lägre hyror, på en nivå som motsvarar gränsen för investeringsstöd, skulle 2 500 hushåll av de 9 000 som i dag saknar det få en bostad som de behöver. Det skulle dock kräva att dessa bostäder öronmärks för den här gruppen. Fördelas bostäderna via bostadsförmedlingen efter vanliga kriterier krävs lång kötid.
Många av de lägenheterna som förmedlas via Bostadsförmedlingen är relativt nybyggda med en hög hyra, uppåt 10 000 kronor i månaden för en tvåa. Som jämförelse innebär gränsen för investeringsstöd att en nybyggd tvåa i Uppsala på 55 kvadratmeter får en månadshyra på högst 7 800 kronor.
Även om snitthyran för det totala lägenhetsbeståndet i Uppsala är lägre så är det inte så ofta de billigare lägenheterna blir lediga och därför inte så många sådana som förmedlas via Bostadsförmedlingen.
– Vi är inte så bra på att flytta runt, vi trivs ofta bra där vi bor. Man kan också se att de flesta som flyttar till en ny lägenhet redan bor i Uppsala, ofta i närområdet. Det skulle behövas incitament för att öka rörligheten, säger Elin Blume.
Hon berättar om ett projekt kallat "max fyra lax" där man tittade på hur man kan bygga om äldre hus för att skapa lägenheter med en hyra på högst 4 000 kronor. Dessa skulle fungera för ensamstående äldre som annars inte har råd att flytta från sitt hus till en lägenhet.
– Det bygger på att man delar vissa gemensamma ytor. Då kan man också minska ensamheten bland de äldre.
Hittills har bara enstaka projekt i Uppsala byggts med så låga hyror att de beviljats investeringsstöd. Dessa har dock visat sig vara populära. Ett hus med hyresrätter i Gunsta, som byggts med investeringsstöd förmedlas nu av bostadsförmedlingen. Här går det 90 sökande på varje lägenhet. Samtidigt finns nyproducerade lägenheter med högre hyror som annonserats ut flera gånger på Bostadsförmedlingens webbplats.
I kommunens utredning kan man även se i vilka stadsdelar som bostadsbristen är värst. Det är inte särskilt förvånande att Gränby och Gottsunda utmärker sig med en högre andel invånare som saknar en ordentlig bostad.
– Det är en tydlig koppling med låg socioekonomisk status och osäker boendesituation, säger Elin Blume.
Kunskapen om hur det ser ut i olika stadsdelar gör också att man i planeringen kan ställa andra krav.
– Det kan vara så att man behöver fler parker och fler fritidsgårdar i områden där många bor trångt. Det kanske inte fungerar för barnen att sitta hemma och plugga när de är trångbodda, säger Elin Blume.