Nyligen rapporterade tidningen att landets socialnämnder allt oftare begär att barn och ungdomar ska omhändertas efter misstankar om att de far illa. Det har medfört att antalet så kallade LVU-ärenden i förvaltningsrätterna ökat med 79 procent sedan 2005.

En rapport från socialförvaltningen i Uppsala visar att det även skett en kraftig ökning av orosanmälningar för barn och unga upp till 20 år. 2017 fick socialtjänsten i Uppsala in 6 720 anmälningar vilket innebär en uppgång med 175 procent på tio år.

Anmälningarna kommer bland annat från skola, polis och sjukvård.

Artikelbild

Antal orosanmälningar som inkommit till socialförvaltningen i Uppsala gällande barn och unga 0-20 år. Källa: Socialförvaltningen.

Den allra största förändringen gäller gruppen barn 0-12 år, där uppgången är 312 procent under perioden.

– Det är väldigt oroväckande siffror, kommenterar Kjell Haglund (V), som fram till årsskiftet var ordförande för socialnämnden i Uppsala.

Varför görs fler orosanmälningar?

– Det finns en rad möjliga förklaringar. Det kan bland annat bero på en ökad skyldighet att anmäla men det kan även handla om att fler barn far illa, säger Kjell Haglund.

I socialförvaltningens rapport förs det fram ytterligare en rad tänkbara orsaker till förändringen:

* Antalet Uppsalabor upp till 20 år har ökat med 12 procent under det senaste decenniet.

* Socialtjänsten har gjort informationsinsatser kring den utökade anmälningsskyldigheten för myndigheter.

* Det har blivit fler ensamkommande unga i Uppsala.

* Socialtjänsten har startat en specialenhet vilket gjort det lättare att anmäla.

– Vi ska analysera rapporten för att se vilka åtgärder som behöver sättas in, uppger Kjell Haglund.

Utvecklingen i Uppsala är inte unik. Även i städer som Stockholm och Göteborg rapporterar socialtjänsten en kraftig uppgång i antalet anmälningar.

Socialförvaltningen i Uppsala har frågat några aktörer hur de ser på situationen. Kommunens utbildningsförvaltning svarar att det finns en ökad medvetenhet bland skolpersonalen om den skärpta anmälningsskyldigheten. Det får till följd att skolorna fångar upp problemen i ett tidigare skede. Intrycket är dock inte att de yngre far mer illa än tidigare.

"Skolan uppfattar inte att det rör sig om en generell försämring för barn och ungdomar i kommunen", sammanfattar utbildningsförvaltningen.

Den åsikten delas av Barnombudet i Uppsala län. "De menar att det troligen inte beror på en ökad problematik utan ett minskat mörkertal", står det i rapporten.

Vilka resurser skjuter då kommunen till för att hantera det stora inflödet av anmälningar? Sedan 2010 har budgeten för socialtjänstens barn- och ungdomsvård fått ett påslag med 19 procent.

Men tillskottet är inte tillräckligt för att lätta socialsekreterarnas arbetsbörda. Istället visar rapporten att antalet orosanmälningar per heltidstjänst inom socialförvaltningen har fördubblats sedan 2012.

UNT har flera gånger rapporterat att hårt pressade socialsekreterare lämnar sina tjänster i Uppsala med följden att kommunen istället får anlita konsulter.

Under 2019 har socialtjänsten ett sparbeting på 40 miljoner kronor. Men enligt socialnämndens nya ordförande Eva Christiernin (S) ska arbetet med barn och unga undantas från besparingarna.

– Vi kommer att utöka med åtta tjänster för socialsekreterare som ska arbeta med myndighetsärenden gällande barn och unga. Vi hoppas att det ska minska antalet ärenden per handläggare, säger Eva Christiernin.

Enligt henne sammanhänger satsningen med de siffror om ökade orosanmälningar som framkommer i rapporten.

 

LÄS MER: Utredningar om barn som far illa läggs på hög