Nytt pris ska bryta mans­dominansen

Ett nytt pris ska stödja kvinnliga forskare och uppmuntra andra att satsa på en universitetskarriär. Fysikern Annica Black-Schaffer från Uppsala är en av två förstapristagare. Hon tror att goda förebilder är viktigt för att öka den akademiska jämställdheten.

Prisad. Annica Black-Schaffer delar priset For Women in Science med forskaren Kristina Tammimies från Karolinska institutet som studerar biologi.

Prisad. Annica Black-Schaffer delar priset For Women in Science med forskaren Kristina Tammimies från Karolinska institutet som studerar biologi.

Foto: Staffan Claesson

Uppsala2016-03-20 16:06

Annica Black-Schaffer har sitt arbetsrum i en av de gamla röda officersvillorna intill Ångström. Sonen Philip 4,5 år är med på jobbet en stund efter lunch eftersom förskolan har studiedag. Han sitter på en stol i ett hörn och kollar en film på sin Ipad. Rummet är spartanskt möblerat. Men det viktiga finns här; datorn, doktorsdiplomet från Stanford, bilder på barnen och ett julkort med elektroner som snurrar i sitt eget universum - från en professorsvän i Schweiz.

Annica Black-Schaffer är universitetslektor i materialteori vid institutionen för fysik och astronomi. Nyligen fick hon priset For Women in Science på 150 000 kronor. I dag ska hon och kollegerna på avdelningen fira med tårta.

– Den som får ett pris bjuder, säger hon.

For Women in Science är nyligen instiftat för att stödja unga kvinnor som gör karriär inom forskarvärlden. Just där är kvinnor sedan länge kraftigt underrepresenterade. Trots att 60 procent av utbildningsplatserna går till kvinnor så blir bara 24 procent professorer. På hennes egen avdelning för materialteori är bara fyra av de cirka 20 som har fast tjänst, kvinnor.

–  Vi är väldigt bra i Sverige när det gäller andelen yrkesarbetande kvinnor och kvinnor i riksdag och regering. Men universitetsvärlden har inte riktigt hängt med. Därför är det här priset bra. Det ska uppmuntra kvinnor att satsa på forskning och synliggöra kvinnliga forskare så att yngre kvinnor ser att det går att göra en forskarkarriär, säger Annica Black-Schaffer.

Pengarna ska hon bland annat använda för att kunna ta med familj och barn på längre konferenser runt om i världen.

– Jag har fått tacka nej till längre konferenser för att det inte fungerar med familjen. Pengarna gör det möjligt att vara borta 2-3 veckor. Trots att jag och min man som också är forskare delar på allt, föräldradagar, vab, resdagar och hemarbete för att vi båda ska ha lika chanser att forska så räcker inte tiden till, säger hon.

Kraven är hårda i forskarvärlden. Efter avslutad doktorsexamen i 30 års åldern förväntas forskarna etablera sig åren fram till 40. Lyckas inte det kan karriären kan gå i stå.

– Det här sammanfaller med att man bildar familj och kan vara en förklaring till att kvinnor inte är representerade på samma sätt som män. Den statistik som finns visar ju att kvinnor tar mer ansvar för barn och arbete i hemmet, det får troligen genomslag. Den som har små barn hinner inte lägga ned lika mycket tid på forskning som andra, säger Annica Black-Schaffer.

Forskning visar också att om en man och en kvinna söker en tjänst och har identiska meriter så får ofta mannen tjänsten.

Har du råkat ut för det?

– Jag har ingen personlig erfarenhet, men undersökningar visar att det förekommer.

Annica Black-Schaffer är uppväxt på landet utanför Söderköping. Hon kommer inte från någon akademisk familj, men har varit intresserad av fysik så länge hon kan minnas.

– De ämnena kändes mest utmanande för mig, mer logiska. Det fanns alltid något som var rätt eller fel och det passar mig, säger hon.

Hon läste teknisk gren på gymnasiet. Redan där var könsfördelningen klart till männens fördel. Klassen hade fyra tjejer och cirka 25 killar.

– De flesta var inställda på att läsa vidare vid universitet. Jag ville bara lära mig mer och mer, Annica Black-Schaffer.

Hon pluggade vidare till civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik vid Linköpings universitet. Efter ett utbytes år i USA började hon doktorera på Stanford universitetet i Kalifornien. Där träffade hon sin man, David, som forskar inom datavetenskap.

Men tillvaron som forskare i USA är inte lätt för småbarnsföräldrar. I Kalifornien kostade en plats på förskola 18 000 kronor månaden. Bara rika människor hade råd att placera sina barn där.

– Det var bland annat därför vi flyttade hem till Sverige igen. Det hade blivit svårt för två att göra karriär i USA. Där finns ingen kommunal omsorg och ingen lagstadgad föräldraledighet. I Uppsala fanns en forskningsmiljö som passade mig, och så gillar jag som är från landet när det är lite lugnare, säger Annica Black-Schaffer.

I dag leder hon en egen forskargrupp som försöker upptäcka nya så kallade topologiska supraledare. Hon arbetar helt teoretiskt med ett utveckla matematiska modeller.

Förenklat är en supraledare ett material som leder en elektrisk ström utan att förlora energi. De supraledare som finns i dag fungerar bara vid mycket låga temperaturer. En intensiv forskning på området pågår sedan länge. Drömmen är att få fram en supraledare som fungerar i normala temperaturer. De skulle kunna få stor betydelse.

– Bland annat i framtida kvantdatorer som skulle vara enormt mycket snabbare än vanliga datorer. Men för att komma dit måste vi hitta material med rätt egenskaper, säger Annica Black-Schaffer.

I den jakten letar hon tänkbara kombinationer av olika material som skulle kunna fungera som topologiska supraledare. Det handlar om att lägga pussel på atomnivå. I de matematiska ekvationerna finns svaren.

– Om vi hittar något som vi tror kan fungera så kan vi låta testa det praktiskt, och en tjusning med forskning är att ha en idé och veta att den kan innehålla något annat, oväntat, som visar sig ha stor betydelse, säger Annica Black-Schaffer.

Arbetet leder förhoppningsvis till en framtida professorstitel. Det skulle förbättra universitetets och institutionens jämställdhetsstatistik.

– Men det ska ske på egna meriter. Jag tror inte att någon skulle vilja bli inkvoterad som professor, säger hon.

Och när är universitetsvärlden jämställd, tror du?

– Det är inte lätt att svara på. Det går ju sakta framåt. En åtgärd för att underlätta skulle vara att ge bättre stöd till föräldrar som är i forskarkarriären. Till exempel en förskola nära universitetet med mer flexibla öppettider än den kommunala förskolan erbjuder skulle hjälpa både män och kvinnor. Kanske kan universiteten stå för verksamheten. I dag finns bara en lösning som ska passa alla, säger Annica Black-Schaffer.

Att göra föräldraledigheten mer flexibel skulle också underlätta. Som det är nu tillåter inte universitetet föräldraledighet under enskilda dagar.

Philips film är snart slut och det är dags att äta tårta. I morgon är förskolan öppen igen och han slipper vara på mammas jobb.

Fotnot: Priset For Women in Science delas ut av L’Oréal-Unesco med stöd av Sveriges unga akademi.

Min bästa söndag

Jag vaknar...

Äter frukost med familjen som min man lagat (varje helg!). Helst amerikanska blåbärs-banan pannkakor med ägg och bacon.

På förmiddagen...

Går ut med barnen, i skogen precis där vi bor eller till en lekpark.

På eftermiddagen...

Lättare löprunda i skogen efter lunch om det är bra väder. Sedan fika och fixa det sista med tvätten och andra hushållssysslor som inte hanns med under lördagen.

På kvällen...

Lagar mat och äter med familjen. Gärna storkok så det blir rester över till senare i veckan. Efter att barnen har lagt sig blir det en del jobb, men hinner också oftast läsa the Economist och ibland titta på någon TV serie på nätet.

Namn: Annica Black-Schaffer

Född: 1978 i Norrköping, uppväxt på landet utanför Söderköping.

Bor: Malma Backe

Familj: Man och två barn, 7 och 4 år

Aktuell med: En av två pristagare till det nyinstiftade priset “L’Oréal-UNESCO For Women In Science Sweden” för unga kvinnliga forskare.

Gör: Universitetslektor i materialteori, institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.

Mest spännande med forskning: Man upptäcker och förstår nästan alltid något nytt och oftast oväntat.

Gör på fritiden: Det blir inte så mycket tid över för egna intressen utöver forskning som småbarnsförälder men försöker träna lite, vara ute i naturen och läser också en hel del nyheter. Förr vandrade vi och åkte skidor mycket i the Sierras i Kalifornien. När barnen blir lite större kan vi förhoppningsvis fortsätta på allvar, dock på närmare avstånd.

Blir glad av: Hitta lösningen på ett forskningsproblem man brottas med en längre tid. En klarblå himmel är också trevligt, tyvärr inte lika vanligt i Uppsala som i Kalifornien.

Blir arg av: Egoism och lathet.

Äter: Det mesta, och är barnsligt förtjust i kakor.

Oväntad talang: Jag är en bra telemarksåkare.

Personligt
Namn: Annica Black-Schaffer
Född: 1978 i Norrköping, uppväxt på landet utanför Söderköping.
Bor: Malma Backe
Familj: Man och två barn, 7 och 4 år
Aktuell med: En av två pristagare till det nyinstiftade priset “L’Oréal-UNESCO For Women In Science Sweden” för unga kvinnliga forskare.
Gör: Universitetslektor i materialteori, institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.
Mest spännande med forskning: Man upptäcker och förstår nästan alltid något nytt och oftast oväntat.
Gör på fritiden: Det blir inte så mycket tid över för egna intressen utöver forskning som småbarnsförälder men försöker träna lite, vara ute i naturen och läser också en hel del nyheter. Förr vandrade vi och åkte skidor mycket i the Sierras i Kalifornien. När barnen blir lite större kan vi förhoppningsvis fortsätta på allvar, dock på närmare avstånd.
Blir glad av: Hitta lösningen på ett forskningsproblem man brottas med en längre tid. En klarblå himmel är också trevligt, tyvärr inte lika vanligt i Uppsala som i Kalifornien.
Blir arg av: Egoism och lathet.
Äter: Det mesta, och är barnsligt förtjust i kakor.
Oväntad talang: Jag är en bra telemarksåkare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om