Kommunens äldreomsorg går i år back med 30 miljoner kronor och måste spara. Samtidigt läggs mycket pengar på en valfrihetsmodell som enligt färska siffror från kommunen väntas öka utgifterna med totalt 410 miljoner kronor till och med år 2020.
Bakgrunden är att kommunen 2014 införde en modell för Uppsalas äldreboenden kallad LOV, lag om valfrihetssystem (se faktaruta).
LOV är ideologiskt färgad och bara fem procent av landets kommuner, främst borgerligt styrda, har LOV för sina äldreboenden. Enkelt förklarat går det ut på att alla vårdföretag som godkänns av kommunen har rätt att starta äldreboenden. På så vis ska kvalitet och valfrihet främjas.
Innan LOV infördes för Uppsalas äldreboenden lät kommunen göra en utredning. Den förutspådde höjda ersättningar till vårdföretagen på runt 19 procent per vårdplats och politikerna avråddes från modellen. Men LOV klubbades igenom ändå och bara Vänsterpartiet sa blankt nej.
Vad blev då kostnaden? När UNT i höstas ställde frågan var det ingen som visste och kommunen beslöt då att utreda saken.
När uträkningen nu är klar visar det sig alltså att det kan bli extrautgifter på cirka 410 miljoner kronor totalt under fyra år, jämfört med om kommunen använt en traditionell modell för upphandling. Förutsättningen för merkostnaden är att LOV-utbyggnaden av äldreboenden fotsätter enligt de nu gällande planerna.
Utgiftsprognosen har kommit som en kalldusch för politikerna.
– Vi klarar inte äldreomsorgen med den här prisnivån. Får vi inte ner kostnaderna för LOV inom äldreboendena kommer andra verksamheter att bli lidande, säger Erik Pelling (S), kommunalråd med ansvar för äldreomsorgen.
Trots att en utredning varnade för ökade kostnader röstade ni inom Socialdemokraterna för LOV. Varför?
– Då hade vi inte hela bilden klar för oss, vi visste inte att det skulle bli så här dyrt.
Den borgerliga alliansen som styrde kommunen när LOV infördes var en stark förespråkare av modellen. Erik Pelling är i dag kritisk till de ersättningar som fastställdes.
– Troligen sattes ersättningsnivån så högt av ideologiska skäl, för att locka privata företag att driva boenden med LOV. Det är en uppenbar risk att vi idag betalar överpriser.
Hur ska ni hantera frågan?
– Ersättningarna kommer att ses över i dialog med utförarna.
Ett argument för LOV var alltså att det skulle öka de äldres möjligheter att välja mellan olika boenden. Men redan två år innan LOV infördes hade kommunen gett de äldre just den möjligheten.
– Att valfriheten fördes fram i samband med LOV var falsk marknadsföring, hävdar Erik Pelling.
Var det fel att införa LOV för äldreboendena?
– Hade vi känt till att prisbilden skulle bli så här är det tveksamt om vi hade infört LOV. Men det finns även fördelar som att slippa byta utförare vilket kan bli fallet vid traditionella konkurrensupphandlingar.
Enligt Erik Pelling planerar kommunens nuvarande rödgröna majoritet att satsa mer på vanliga konkurrensupphandlingar vid sidan av LOV. Dessa upphandlingar ska lägga ökat fokus på kvalitet och mindre på pris jämfört med tidigare.
Enligt kommunens utredning finns en risk att LOV-kostnaderna kommer att öka ännu mer än vad som nu beräknats. Orsaken är att det enligt prognosen väntas bli ett överskott av LOV-platser vid Uppsalas äldreboenden.
LOV-utförarna, som enbart utgörs av privata företag, har rätt att fylla tomplatserna med personer från andra kommuner. Dessa kostnader måste Uppsala kommun stå för och enligt beräkningen kan extrautgiften bli totalt ytterligare 46 miljoner kronor till och med år 2020.