Försöken att ge 1960-talskvarteret mellan järnvägen och Uppsalas konserthus ett rejält lyft har pågått i flera år. En rad förslag har presenterats men inte blivit verklighet. När Konserthuset och Uppsala resecentrum stod färdiga ansåg många att behovet blev akut. En "bedagad tillgång" mitt bland den nya arkitekturen som Uppsala stolt visat upp – så har Sivia torg beskrivits under försöken att skapa något nytt.
Sedan i våras är allt förberett för ombyggnad. Då klubbade byggnadsnämnden en ny detaljplan som lägger fast storlek och form på de nybyggnader och tillbyggnader som får göras. Samtidigt står fastigheten inför försäljning. Nuvarande ägare Rikshem har arbetat med ombyggnadsplanerna sedan 2011 men väljer nu att sälja kvarteret. Siktet är inställt på att en ny ägare ska kunna ta över till våren:
– Vi har övervägt att behålla och utveckla fastigheten men eftersom vi främst arbetar med bostäder så känns det naturligt att lämna över till en annan aktör, säger Karl Vahlund, transaktionschef vid Rikshem, som arbetat i flera år med byggplanerna.
– Vi tror att en utveckling av de kommersiella inslagen är bäst för Sivia torg som ligger centralt vid stationen och UKK.
Detaljplanen som antogs i våras ger möjlighet att fördubbla bostadsbeståndet i kvarteret, från dagens 112 lägenheter till strax över 200 – om en ny ägare väljer att genomföra planerna. Osäkerheten på bostadsmarknaden har bromsat byggandet. I stället kan en del av de nybyggda lokalerna i Sivia bli kontor. De låga längorna mot Storgatan och järnvägen får enligt planen ersättas med ett nybyggt butiksplan och fyra våningar ovanpå. Dessutom får dagens båda sexvåningshus mot Vaksalagatan och Roslagsgatan byggas på med ytterligare en takvåning.
Höjden på tillbyggnaden har väckt reaktioner. Hushöjder är ett särskilt känsligt kapitel i Uppsala, där Domkyrkan och Slottet länge varit måttstockar. När de överskridits, om så bara i planer och idéer, har det inte skett obemärkt. Konserthusets styrelse reagerade på planerna för Sivia torg och bedömde att utsikten från stora salongens foajé skulle påverkas "högst väsentligt" av den nya takvåningen. Styrelsen påminde om att utsikten över stadens hustak var en av stoltheterna när det omstridda konserthusbygget slutligen godkändes. Sivia-påbyggnaden har sänkts i ett par omgångar men det finns fortfarande synpunkter på höjden.
Förutom de nya och påbyggda husen kan hela dagens innergård – som utgörs av parkeringsplatser – täckas över med en ny grön bostadsgård, en våning upp. Nuvarande in- och utfart mot Storgatan stängs och ersätts av en ny infart mot Roslagsgatan. Samtidigt öppnas entréer för besökare från Storgatan och järnvägssidan, om en ny ägare genomför alla planer.
Thomas Sandell, chefsarkitekt på byrån Sandell Sandberg, har ritat förslagen till utbyggnad och tillbyggnad av Sivia torg. Han är ett känt namn i arkitektvärlden och väl medveten om att 60-talskvarteret knappast skulle få en plats på listan över Uppsalas mest omtyckta hus. Men han tror på en förändring:
– Acceptans tar lång tid. Om 20 år kommer man att säga "wow!" om hela Sivia torg, säger han, och får det att låta som en självklarhet:
– Äldre tiders avskydda hus är ofta älskade i dag, påpekar Thomas Sandell.
Enligt arkitekten är tillbyggnaden en tydlig produkt av dagens formspråk men med ett avstamp i husets ursprungliga 1960-tal. Fönstren i de nya planerade huskropparna är ett av de inslag som talar nutidens byggnadsspråk. De är större än i ursprungshusen:
– Fönsterglas har blivit billigare, har högre kvalitet och klarar buller betydligt bättre än när kvarteret byggdes. Och här arbetar vi också med metallfasader som knappast fanns på 60-talet.
Byggnadsproportionerna är å andra sidan en beståndsdel som kopplar samman de befintliga 60-talshusen med de nya delarna.
– Det har varit ett kvarter som sluter sig utåt, nu blir det stora glaspartier mot gatorna som ger en helt annan kontakt och öppenhet, säger Thomas Sandell.
Han har även föreslagit åtgärder för en tydligare koppling mellan Sivia torg och Konserthuset, tvärs över Storgatan. En enhetlig markbeläggning mellan byggnaderna kan ge en sådan effekt, enligt Thomas Sandell. Och han har inte helt övergett förhoppningen att ett omvandlat Sivia torg får bli en färgaccent, i stället för dagens ljusbeige kulör. I ett av de förslag hans byrå ritat var kvarteret rött, inspirerat av färgen på Uppsala slott.
– Rött är min favoritfärg, säger Thomas Sandell, som konstaterar att det är först i samband med bygglovet som färgsättningen bestäms. Och bygglovet blir en fråga för nästa ägare.
– Intresset är stort. Det beror dels på det centrala läget, dels på att detaljplanen är flexibel och ger utrymme för att utveckla både bostäder och kommersiella lokaler.
– Vi tycker att detaljplanen blivit väldigt lyckad. Det här är sista kvarteret på denna sida om järnvägen som väntar på att utvecklas. Vi tror det går att göra något väldigt bra av fastigheten.