Cold case är ett begrepp för mordfall som inte fått någon lösning och som blivit vilande tills nya ledtrådar dyker upp. Bara mellan åren 2002 och 2017 skedde sju mord eller dråp i Uppsala län där utredningen avstannat. I samtliga fall har det funnits misstänkta. Fyra fall har lett till rättegång, men slutat i friande domar.
– Vi håller på att inventera vilka kalla fall som finns i regionen. Vi ska ta fram alla igen. Det är ett jättearbete att samla in alla spår, bevis och handlingar som finns i ärendena, säger Kenneth Ågren, gruppchef för grova brott i polisregion Mitt och gruppchef för Cold case-gruppen.
Mord som skett efter 1 juli 1985 har ingen preskriptionstid, så i högen av handlingar kan det finnas både gamla och nyare fall. Kenneth Ågren räknar också med att ytterligare ett mord snart kommer tillföras hans nya arbetsgrupp. Det gäller dödsskjutningen av en 30-årig man vid en restaurang i Stenhagen 17 augusti 2017. Som tidningen tidigare berättat häktades en ung person misstänkt för mordet men släpptes senare.
– Jag tror att det fallet kommer läggas på Cold case-gruppen, säger Kenneth Ågren.
Sedan 1 juni arbetar fyra personer ur Kenneth Ågrens spaningsgrupp i Cold case-gruppen. Gruppen är baserad i Uppsala, men rör sig i hela polisregion Mitt beroende på vilket fall man jobbar med.
– Det är Västerås, Gävle och Uppsala. Vi tillhör samma region och vi lägger ned lika mycket arbete för alla.
Tanken är att när Cold case-gruppen hittat tilltäckligt med bevis för att kunna komma vidare i en mordutredning ska fler poliser börja jobba med fallet.
– Då tillsätts fler ur min grupp som jobbar med spaningsmord. Då är det inte ett kallt fall längre, då har vi ett ärende. Min grupp är specialister på att arbeta enligt Pugen, gamla mordbibeln, som man hade på rikskrim.
Pugen är en slags handbok för polisens utredare vid grova våldsbrott.
– Hittills – peppar, peppar, ta i trä – har min grupp inte haft något ouppklarat mord, säger Kenneth Ågren.
I gruppen för spaningsmord jobbar omkring 10 personer och det kan även tillföras resurser från de olika polisstationerna i regionen. I gruppen ingår flera olika kompetenser som analytiker, spaningsledare, chef för inre spaning, förhörsenhet och registerförare.
– Har man tillräckligt med folk och rersurser för att utreda och uthållighet så klaras morden upp. Det är inga trolleritrix.
I ett av de ouppklarade målen från 2002 tror sig polisen veta vilka som låg bakom, men det ledde aldrig till något gripande. Det gäller skjutningen av en 33-årig man som hittades död vid industriområdet Ar i Knivsta. Kenneth Ågren ser likheter med ett annat ouppklarat mord från samma år, när en 25-årig man hittades död i Librobäck. Båda männen avrättades med skott i huvudet.
Tror ni de har ett samband?
– Det vet vi inte, det där är något som vi kommer titta på ordentligt. Vi försökte åtala två män i Librobäckfallet, men det räckte inte till där. Vi kommer titta på det igen.
Men varför förblir en del mord ouppklarade?
– Det finns många orsaker till det. Det kan vara ont om personal och hög arbetsbelastning. I vissa utredningar är det oerfaren personal som jobbar med fallen och som inte ser öppningar, säger Kenneth Ågren.
Cold Case-gruppen har ännu inte dragit i gång med full kraft då det är semestertider. Projektet ska pågå under ett år.
matilda.nilsson@unt.se