Den 1 juli i år blir digitala verktyg obligatoriskt i förskolan. Då börjar nämligen en ny läroplan gälla, som är framtagen av Skolverket och som sätter ökat fokus på att utveckla barns digitala kompetens.
Uppsala kommun håller därför som bäst på att inventera hur många nya surfplattor man behöver köpa in – det är främst sådana som menas med digitala verktyg – samt vilka appar som dessa behöver utrustas med.
– De flesta förskolor har redan surfplattor, i snitt finns ungefär en surfplatta per nio förskolebarn. Hur många fler det behövs vet vi inte, vi ser till varje förskolas behov, säger Erik Ojala, chef för den kommunala förskolan i Uppsala.
I den nya läroplanen står att barnen ska "ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen" samt att barnen ska få "använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande". Hur detta ska gå till förtydligas inte.
Erik Ojala ger exempel på hur surfplattorna kan användas:
– Om man pratar om olika språk med barnen kan man gå in och lyssna på språken. Eller prata om hur bilder kan vara manipulerade, självklart utifrån barnens ålder och förmåga. Det betyder ju inte att barnen ska sitta med en padda hela dagen.
Den nya läroplanen har mött hård kritik från såväl föräldrar som olika yrkesgrupper. Ajla Stenholtz var en av femton psykologer som i en debattartikel i Aftonbladet tidigare i år menade att det finns för lite forskning kring hur skärmar påverkar små barn och att den forskning som finns snarast visar på negativa effekter, så som risk för senare språkinlärning och sämre empati.
– Innan vi vet närmare vilka förmågor som utvecklas och vilka som blir lidande menar vi att man bör utgå från försiktighetsprincipen, säger Ajla Stenholtz, legitimerad psykolog som jobbat som förskole- och skolpsykolog.
Enligt Skolverket ska barnen lära sig att hantera skärmar på ett varierat och kritiskt sätt, kan inte det vara bra?
– Idén om att stärka barns digitala kompetens är jättebra, men förskolebarn är inte mogna att tillgodogöra sig kompetens så som den definieras i den nya läroplanen.
Att barnen kan få ta bilder med surfplattan till ett projekt eller lyssna på hur olika språk låter är ju helt okej om det har ett pedagogiskt syfte, tillägger Ajla Stenholtz. Hon menar att problemet handlar om att läroplanen är så vag.
– Det är fritt för förskolorna att tolka hur läroplanen ska implementeras. Vi vet inte vilka spel som kommer att användas eller hur länge barnen kommer att få sitta med skärmar. Och det blir tid som tas från sådant som vi vet att små barn behöver, nämligen lek, öva sig på sociala regler och inte minst att röra på sig.
Världshälsoorganisationen WHO:s nya rekommendationer är att barn under två år inte ska sitta framför skärmar alls och att barn mellan två och fem år bör ha max en timmes skärmtid per dag.
Erik Ojala kan förstå att frågan väcker oro, just eftersom det finns så lite forskning.
– Vi behöver förhålla oss kritiskt och inte överdriva användningen. Att lära barnen digital kompetens handlar också om att lära barnen att förstå när man inte ska använda digitala verktyg, säger han.
Ska barnen sitta själva med surfplattorna på förskolorna?
– Nej, inga längre stunder i alla fall. Det är inte tanken.
I höst ska Uppsala kommun undersöka vilken fortbildning som förskolepersonal behöver vad gäller digitaliseringen. Enligt Erik Ojala kommer kommunen inte att gå ut med några riktlinjer kring hur förskolorna ska använda skärmar.