I Uppsala har renoveringar av miljonprogrammets lägenheter i Gränby och Kvarngärdet orsakat stora hyreshöjningar. Näst på tur står Eriksberg och Gottsunda. För att bygga bort den stora bostadsbristen byggs också rekordmånga bostadsrätter och hyresrätter, inte sällan med höga boendekostnader som följd.
Vår bostadsenkät pekar tydligt på att de som bor i hyresrätt oroas mest för hur de ska klara sin ekonomi. Mer än hälften uppger att de är oroliga för höjda hyreskostnader framöver, se grafik intill.
”Hyrorna är så fruktansvärt höga så att man måste vara två höginkomsttagare för att kunna ha råd att bo i någon av de nybyggda lägenheterna”, säger en läsare i enkätens frisvarsdel.
En annan kommenterar dyra renoveringar:
”Hur kommer det sig att hyresvärdarnas lägenheter måste totalrenoveras och befintlig inredning av hög kvalitet ersättas med sämre material för att bli moderna, med höga hyreshöjningar som följd?”.
En som besvarat enkäten är Mohamed Rajab, som fick jobb som tolk i Uppsala och flyttade från Skutskär för att slippa pendla. Nu hyr han en nyproducerad tvåa på 40 kvadratmeter för 8 100 kronor i månaden.
När UNT ringer upp honom låter han bekymrad.
– Jag är ganska ny i landet och om man inte har många års kötid är valfriheten begränsad. Kollar man på lägenheter med lägre hyra står 400-500 i kö före mig, då har man ingen chans. Jag var tvungen att ta den här lägenheten för att ha någonstans att bo, säger Mohamed Rajab.
I Sala backe i den östra delen av stan, längs Johannesbäcksgatan, är byggtakten hög. Här byggs bostadsrätter på varje ledig plätt på det som varit en kraftledningsgata i decennier.
Caroline Holm kommer gående med sonen Mattias i barnvagn. Hon bor med sin sambo i en trea i det äldre beståndet och har inga problem med att klara hyran, som ligger på 8 000 i månaden, eftersom de är två som delar på den.
– Men vi blir nog inte kvar här så länge till. Vi planerar för att flytta till Stockholm där vi har jobb.
Där har de stått i bostadskö i åtta år och inser att chanserna för att få en hyresrätt är små.
– Det känns lite läskigt om vi måste köpa en lägenhet och hur vi ska klara det. Räntorna går säkert upp och insatserna är höga, säger hon.
En bit därifrån, i kvarteret Kantorn mellan Råbyleden och Gamla Uppsalagatan har Rikshem byggt trevåningshus med hyresrätter. Husen med studentlägenheterna finns kvar men har blivit av med sina gräsbevuxna innergårdar när det byggts nytt.
– Jag betalar 8 100 kronor för en liten tvåa och har ekonomi så jag överlever. Bor du i Uppsala får du räkna med höga hyror, säger en kille som vill vara anonym.
Ute vid parkeringen träffar vi på Omid Abdulrahman som hjälper Hevi Abdulrahman att lära sig cykla. Han har stått i bostadskö i sju år och konstaterar att det ”är omöjligt” att få en hyresrätt med rimlig hyra.
– Att det byggs tätt här i Uppsala är inte det stora problemet, utan kostnaden. Det spelar ingen roll om det är nya lägenheter eller renoverade, det blir för dyrt, säger han.
Och just renoverade lägenheter med kraftiga hyreshöjningar som följd är något som Åse Richard forskar om vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Fenomenet har till och med fått ett namn: renovräkningar.
Just nu djupintervjuar hon människor som trots allt bor kvar på Kvarngärdet och i Gränby.
– De uttrycker att de drabbats psykiskt och mår dåligt för att området förändras så mycket att de inte känner igen sig. Boendekostnaden gör också att de får ändra sina liv för att hyran äter upp en stor del av inkomsten, säger Åse Richard.
Känslan av att inte kunna påverka sin egen situation tär på måendet.
– Man måste bo kvar, för man har inte råd att flytta och allt sker över ens huvud.
Åse Richard menar att det finns en tydlig orättvisa mellan de som hyr och de som äger sin bostad. Rot och ränteavdrag går till de som äger sin bostad och kostar staten 40 miljarder kronor om året. Endast en miljard går till lättnader för de som hyr. Det sker genom att fastighetsbolag kan söka statliga pengar för renovering för att hålla hyran nere.
En som bott på Kvargärdet är Linnea Thörnqvist som också besvarat UNT:s bostadsenkät. Hon kunde inte bo kvar efter renoveringen då de höjde från 4 800 till 8 900 kronor i månaden.
När UNT ringer upp henne har hon slutat ett av sina tre sommarjobb. Som student ser hon risken att stå utan bostad när hon tagit examen om hon bor kvar i Uppsala.
– Problemet att är många hyresvärdar tycker att du ska ha garanterad inkomst i ett visst antal månader eller ha tillräckligt mycket pengar på kontot som kan täcka tre månaders hyra. Jag tycker att detta bidrar till ett extremt elitistiskt urval av människor.
När Linnea Thörqvist tittar på nya hyresettor får hon nästan en chock.
– En nyproducerad ligger på 10 000 i månaden. Jag kan inte förstå att det inte finns en lagstiftning kring maxhyran, säger hon.