Den här artikeln är en del av "redaktionens val" och publicerades ursprungligen den 11 april 2020.
1957 spreds en influensa med namnet Asiaten, som dödade ungefär fem miljoner människor runt om i världen. Beräkningar tyder på att en miljon svenskar kan ha insjuknat i pandemin.
I Uppsala nådde Asiaten sin kulmen i november 1957. Den första veckan i november anmäldes 1 058 nya influensafall till sjukkassan i dåvarande Upsala stad som hade en befolkning på cirka 73 000 personer.
Enbart under dessa sju dagar i november 1957 var det betydligt fler som insjuknade i influensa i Upsala stad än det antal som testats positivt för årets coronavirus i hela Uppsala län fram till slutet av april 2020. Detta trots att Uppsala län har fem gånger fler invånare.
Många som insjuknade och avled i Asiaten 1957 var barn. Inte minst därför kunde man ha förväntat sig att influensan skulle fått stort utrymme i pressen.
Men en titt i UNT:s arkiv visar att rapporteringen var starkt nedtonad. Det sparsamma nyhetsutbudet om pandemin 1957 står i skarp kontrast till situationen nu under våren 2020 då tidvis nästan allt handlat om coronaviruset.
Medieforskaren Tomas Odén, som studerat nyhetsvärdering vid pandemier, lyfter fram en förklaring till den återhållsamma hållningen 1957.
– Bara tolv år tidigare hade en oerhört mycket större katastrof avslutats i form av andra världskriget. Man var van vid att dagligen läsa om att tusentals människor blivit dödade, säger Tomas Odén som är docent på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.
Sjukvården knäade under farsoten 1957. Vid Centralepidemisjukhuset i Uppsala var 40 procent av patienterna inlagda för influensarelaterade sjukdomar.
Den 7 november 1957, då Asiaten härjade som värst, skrev UNT att det fanns 4 000 influensafall i Uppsala län. Det var en kort artikel som enbart bestod av statistik, men inga intervjuer.
Betydligt mer yta i spalterna gavs åt hunden Lajka som Sovjetunionen skickat upp i en rymdraket. Medan pandemin härjade som värst beskrevs Lajkas öde utförligt i flera texter.
Den 19 november 1957 kom en ny kort text i UNT om influensan. Där framgick att förloppet kommit in i ett lugnare skede och att många som varit sjuka kunnat återgå i arbete.
Inte heller det som Asiaten ställde till med i övriga Sverige gav något större eko i UNT. Vid ett regeringssammanträde hade en minister saknats. I en bisats nämndes att ministern var sjuk i influensa. Så värst mycket mer blev det inte i UNT om Asiaten.
Dåtidens syn på vilka nyheter som bör lyftas fram verkar med andra ord ha varit väsensskild från dagens.
En förklaring är givetvis att Uppsala inte stängdes ner under Asiaten på det sätt som nu genomsyrar samhället. Uppsalaborna av i dag är på så sätt mer påverkade av effekterna av influensan och det finns därmed fler nyheter att berätta om.
Tomas Odén tror att människans benägenhet att ständigt oroa sig för olika saker kan förklara skillnaden i rapporteringen då och nu.
– I dag har vi inte lika mycket att vara oroliga över som förr och då kan sådant som en influensapandemi få stort utrymme. Vi har visserligen klimatförändringarna, men det är ett mer långsamt förlopp.
– 1957 fanns mycket annat att bekymra sig för vid sidan av Asiaten, inte minst kärnvapenupprustningen mellan USA och Sovjetunionen. Det kan vara en orsak till att influensan inte gavs så mycket plats i nyheterna.