Under den rätt långa tid som jag har bevakat forskning har jag av och till skrivit om fuskande forskare, men hittills haft turen att aldrig behöva medge att någon studie som jag bevakat senare visats bygga på fusk.
Blir Uppsalastudien om mikroplastpartiklars påverkan på abborrlarver den första? Jag skrev utförligt om den på ett helt uppslag i UNT när den publicerades. Att mikroplaster inte kan vara särskilt nyttiga för fisklarver verkade vara ett mycket rimligt antagande och av stort allmänintresse, lägg därtill att artiklar som publiceras i Science har granskats av experter som borde ha större möjligheter än oss journalister att upptäcka eventuellt fiffel.
Efter att ha läst professor Bertil Borgs till synes mycket grundliga utredning vet jag inte längre vad jag ska tro. Borg påvisar flera konstigheter i studien och en tydlig felaktighet i Science-artikeln (påståendet om forskningsetiskt tillstånd), men är det fråga om medvetet fusk?
Det känns skönt att inte vara en av dem som ska besluta i frågan.
Att rådata till studien inte finns tillgängliga är betänkligt. Det omöjliggör för andra forskare att ta del av alla detaljer, inklusive om uppgifterna i Science-artikeln stämmer med de gjorda experimenten.
Man behöver inte vara särskilt konspiratoriskt lagd för att ana oråd när den persondator som rådata skulle ha varit lagrade på – och som egentligen skulle ha funnits deponerats hos Science innan artikeln publicerades – rapporteras stulen ur bakluckan på en bil.
Å andra sidan har jag i helt andra sammanhang under mitt rätt långa liv varit med om flera minst lika märkliga sammanträffanden, som inte kan förklaras av något annat än slumpen.
Det finns även andra skäl än forskningsfusk till att vetenskapliga tidskrifter drar tillbaka artiklar som de tidigare publicerat, ibland på begäran av forskarna själva.
Oavsett vad Centrala etikprövningsnämnden kommer fram till i sitt yttrande och oavsett vilket beslut Uppsala universitet senare fattar borde avsaknaden av rådata enligt min mening vara skäl nog för Science att dra tillbaka artikeln om mikroplasters påverkan på fisklarver.
En bra sak med forskning är att den inte hänger på om en enda forskargrupp varit oredlig, slarvat eller bara haft otur. När det gäller frågan om mikroplastpartiklar är ett hot mot fisklarver kan andra forskare göra just den sortens experiment som Uppsalaforskarna säger sig ha gjort – fast förhoppningsvis bättre dokumenterade med bland annat videonspelningar – och se om de kommer fram till liknande resultat som i Science-artikeln.