"Kräsna turister kräver mer"

Järnbruksmiljöerna i Uppsala kommun går inte att marknadsföra. Och Upplands övriga vallonbruk ligger fel och är inga stora turistmagneter. Det är beskedet från Uppsala kommuns turismbolag. Men från kulturpolitiken låter det annorlunda.

4 augusti 2018 18:00

– Vi jobbar bara med Uppsala kommun, inte länet.

Frågan om Destination Uppsalas syn på Upplands järnbruksmiljöer är knappt färdigställd innan VD Tiina Mykkänens raka svar kommer.

I den här artikelserien har flera intervjuade pekat på ett behov av att Uppsala kliver fram och tar ett större ansvar för Upplands bruk, för att man själv är en brukskommun och för att banden till bruken i andra kommuner är starka. På Destination Uppsalas hemsida går det inte att hitta ett ord om järnbruksmiljöerna i Uppsala eller omkring.

Tiina Mykkänen förtydligar hur kommunen resonerar:

– Vårt uppdrag är att attrahera besökare till Uppsala kommun och med begränsade resurser har vi prioriterat våra målgrupper och marknader. I dagsläget jobbar vi mest mot stora möten och evenemang.

Där finns det inte mycket att hämta i de fyra Uppsalabruken: Vattholma, Länna, Vällnora och Bennebol.

LÄS MER: Kultirminnen förfaller i skogen

– De har ju ingen turismverksamhet och inte den infrastruktur som krävs för att vi ska marknadsföra med öppettider, guider, kafé eller restaurang och toaletter. Vi kan inte marknadsföra något som inte finns.

Tina Mykkänen har bra koll på Upplands bruk från tiden då Uppsala kommun drev Visit Uppland på uppdrag av regionen. I dag finns inget sådant uppdrag och därför har man släppt marknadsföringen av bruken. Hon är skeptisk mot kritiken mot att Uppsala borde ha tagit ett större ansvar.

– Vi har inte dragit oss ur marknadsföringen av bruken, utan fick inte längre uppdraget. Vi har givetvis material att ge besökare som frågar, men våra turistinformatörer får inte frågor om bruken i någon större omfattning, det är i så fall för Lövstabruk.

Dagens turist är kräsen, särskilt den internationelle, och det räcker inte med vackra fasader och unika miljöer, enligt Tina Mykkänen. Turisten vill köpa en upplevelse. För att skapa en sådan upplevelse krävs en driftig entreprenör som ser att det går att tjäna pengar. Tina Mykkänen har ett bra exempel från Uppland – utanför bruken.

– Ta Älgparken utanför Morgongåva. Där är hela infrastrukturen på plats och entreprenören har hittat på massor av saker runt sin park. Det är så man måste jobba: med att bygga saker runt det man har, hitta storyn, berättelsen och se till att det finns basala funktioner som toaletter och café.

Om entreprenören är den rätta finns det stor potential i det mesta, även i Upplands bruk.

– Finns en driven entreprenör som kan ordna tidstypiska middagar, låta gäster klä ut sig, happenings eller hitta former för berättelser och storytelling eller något helt annat så skulle bruken kunna vara jätteintressanta. Man måste göra något av platserna.

Men Uppsalas omland och inte minst bruken kan komma att få en större betydelse för Uppsala framgent. Det tror Peter Gustavsson (S), ordförande i kulturnämnden i Uppsala kommun. Enligt honom är bruken i Uppsala och omkring en viktig del av besöksmålet Uppsala.

–  Absolut finns det mer att hämta för besöksnäringen ur bruken, säger han.

I höst ska ett kulturpolitiskt program klubbas i Uppsala kommun, där politikerna bland annat ska ta ställning till att ansöka om att bli kulturhuvudstadsår. I en sådan ansökan skulle vallonbruken i Uppland vara en stor styrka, tror Peter Gustavsson.

– Definitivt är det så. En av svagheterna när vi ansökte förra gången var att vi var för Uppsalafixerade, säger han.

Region Uppsala beslutade före midsommar om att ta fram en strategi för hur brukens potential ska utvinnas. Initiativet välkomnas av Peter Gustavsson.

– Jag har flaggat för att vi i Uppsala kommun är positiva till att vara med i en ny samverkan runt bruken i Uppland, säger han.

<p>Här är Uppsalas bruk</p>

Bennebol: Anlades 1676 av ägaren till Hargs bruk. Järnhanteringen upphörde 1884.

Länna: Anlades 1758 då masugnen flyttades från Vattholma på grund av den goda tillgången på vattenkraft. Producerade främst tackjärn till Vattholma. 1905 ersattes järnproduktionen med träindustri.

Vattholma: Ett av Sveriges äldsta bruk. Redan på 1400-talet kan det ha funnits hyttor här. Gustav Vasa bildade ett bolag för driften av bruket 1545.

Vällnora: Anlades 1684 av Jakob Leijel. Såldes 1733 till De Geer på Gimo bruk. Övertogs senare av Rånäs bruk. Ligger 8 kilometer från Knutby.

Källa: Vallonbruk i Uppland

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Niklas Skeri

Ämnen du kan följa