"Djungeln vaknar", så heter det magnifika konstverk som i dag funnits att beskåda utanför Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek på Campus Ultuna sedan starten 1977. Konstnären bakom den keramiska reliefen i stengods är Gunnar Nylund som var konstnärlig ledare på Rörstrand under många år. I en text intill verket står att "Djungeln vaknar" räknas till Gunnar Nylunds främsta offentliga verk och har höga konstnärliga och kulturhistoriska värden.
Enligt Henrik Orrje på Statens konstråd är Gunnar Nylund en ännu framlyft konstnär, allt annat än bortglömd, och en av de främsta inom sitt område. Verket "Djungeln vaknar" beskriver han som unikt med sin storskalighet. Enligt honom betingar det ett mycket högt ekonomsikt och kulturhistoriskt värde. En annan bedömare UNT talat med kallar det ett "mästerverk".
Nu vill ledningen för universitetet flytta konstverket från sina lokaler.
– Det är ett fint konstverk på alla sätt, men vi får problem när vi har internationella gäster, inte minst från Afrika. De reagerar negativt och får en dålig bild av SLU, säger prorektor Karin Holmgren.
Hon ger exempel på ett besök från Etiopien nyligen där gästerna stannade till vid verket och kommenterade det.
– Ingen har krävt att det ska tas bort för att fortsätta samarbeta med oss. Men det generar och besvärar. Är det den här bilden ni vill visa av Afrika, frågar de. Därför tycker vi att verket borde finnas på Nationalmuseum, säger hon.
Enligt Karin Holmgren är det bestämt att en flytt ska ske, även om rektors formella beslut inte är taget än. UNT har talat med personer på SLU som är kritiska mot en flytt. Även Statens konstråd, som varit på besök på SLU i maj, har framfört synpunkter.
– Vi har sagt att man bör fundera igenom det här väldigt noga innan man tar ett beslut att flytta verket. Vi har också gett information till SLU om hur man kan tolka verket. Men beslutet ligger hos dem, säger Henrik Orrje.
I texten intill verket finns en vägledning till hur man kan förstå verket. Där sägs att "Djungeln vaknar" har referenser till klassiska paradisskildringar, men också kan placeras i ett efterkrigssammanhang och arbetet för en fredlig värld, och att det också kan ses som en kommentar till människans påverkan på jorden.
Enligt prorektor Karin Holmgren har från diskuteras i många år.
Borde vi inte klara av att ha ett sådant här konstverk i en offentlig miljö, och inte stoppa in det på ett museum?
– Vi har landat i att vi vill byta konstverk här. Ibland behöver man något annat, kanske en framtidsbild i stället. Vi är ett modernt universitet som vill locka fler studenter och internationella samarbetspartners.
Har du fått reaktioner?
– Jag har hört från båda sidor, både de som vill byta och de som tycker att det vore befängt. Det finns alltid olika åsikter.