Kommunen tänkte fatta olagligt beslut

I förra veckan upptäckte UNT ett grovt fel i kartunderlaget som används i skolvalet. Kommunen tänkte göra placeringarna i alla fall, med det felaktiga underlaget. Ett olagligt beslut, enligt en professor i förvaltningsrätt.

UNT 15 januari 2017.

UNT 15 januari 2017.

Foto:

Uppsala2017-03-02 06:05

LÄS MER: Kåboföräldrar missar Bergaskolan

LÄS MER: Ska verkligheten eller kartan bestämma?

LÄS MER: Rena lotteriet avgör urvalet till skolorna

– Skolplaceringarna är myndighetsutövning. Det kommer man inte ifrån. Och att fatta beslutet på ett underlag som man vet är felaktigt skulle kunna vara brottsligt, säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet

Brottet det i så fall skulle vara fråga om är tjänstefel.

UNT fick ta del av kartfilerna som ligger till grund för mätningarna i skolvalet i mitten av förra veckan. Ganska omgående upptäcktes ett fel vid Polacksbackens skola, en ny F–3-skola. I en e-post, när UNT ställde frågor om felet, fick kommunen kännedom om felet. Men kommunen beslutade att gå vidare med skolplaceringarna i alla fall, eftersom det skulle vara allt för besvärligt att göra om datakörningen.

– Agerandet ligger inom tillämpningsområdet för lagen. Att det är fel och att det är uppsåtligt är ganska tydligt. Men det måste avgöras i en domstol vad straffet blir, säger Olle Lundin.

Felet i kartan handlar om anslutningen från en cykelväg till skolan. Det gör att datasystemet mäter en omväg på 499 meter när avståndet till skolan beräknas.

Kartfelet påverkar inte antagningen till Polacksbackens skola. Däremot påverkar det den relativa närheten för dem som sökt till Bergaskolan. Minst tre elever skulle ha antagits vid Bergaskolan på felaktiga grunder. En av de elever som hamnat utanför skulle på grund av kartfelet inte ha kommit in på någon av de tre skolor som hen har sökt, enligt de preliminära listorna över antagningen.

Giggi Thomson, chef för individstöd vid utbildningsförvaltningen, försvarar beslutet att gå vidare, trots kartfelet.

– Vi måste förlita oss på en karta och förhålla oss till den kartan vi har när vi gör ett kartuttag, säger hon.

Men här är det ju ett stort fel som ni känner till och som påverkar antagningen.

– Det kan vara så att det finns fel i alla kartor. Och vi kan inte göra om datakörningen för varje fel som hittas. Nu gör vi ett nytt kartuttag. Förhoppningsvis blir det rätt i nästa datakörning, säger Giggi Thomson.

De föräldrar som drabbas av ett kartfel kan i sin tur överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Men då bygger det på att hen känner till att det är ett mätfel för en annan elev som gör att ens eget barn inte fått plats på en skola.

– Det som är trist med sådana här frågor är att man välter över ansvaret på föräldrarna att överklaga beslutet. De som orkar och argumenterar rätt får rätt. De andra får leva med ett felaktigt beslut, säger Olle Lundin.

Den som är ytterst ansvarig för beslutet att ignorera kartfelet är Caroline Hoffstedt (S), ordförande i utbildningsnämnden. Men hon vill inte låta sig intervjuas av UNT.

LÄS MER: Förälder: Är förkrossad för min dotters skull

LÄS MER: 66 syskon går före (PLUS)

KOMMENTAR: Nu krävs ett annat synsätt

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om