Omsorgsnämnden kräver en funktionshindrad Uppsalabo på 681 000 kronor.
Bakgrunden är att Uppsalabon, som är i 50-årsåldern, har personlig assistans på grund av en funktionsnedsättning.
Mannen har enligt kommunen fått 681 000 kronor för mycket i ersättning. Uppsalabon har ett företag där hans assistenter är anställda. Pengarna utgör ersättning så att han ska kunna avlöna assistenterna.
Mannen anklagas för att ha fakturerat kommunen fler timmar än tillåtet.
Enligt lag får varje assistent arbeta i snitt högst 48 timmar per vecka. I det aktuella fallet ska mannen ha begärt ersättning även sedan maxtaket på 48 timmar överskridits.
Det är utbetalningarna för den överskjutande arbetstiden som kommunen nu kräver tillbaka. Återbetalningskravet på 681 000 kronor omfattar en period av 16 månader vilket innebär att den påstådda överbetalningen uppgår till i snitt 42 500 kronor per månad.
Omsorgsnämnden skriver i sitt beslut att kommunen inte kan betala ut ersättningar som överskrider de gränser som anges i arbetstidslagen, men konstaterar samtidigt: "Ersättning har ändock utbetalats".
Hur kommer det sig att de felaktiga utbetalningarna kunnat pågå i 16 månader?
– Frågor som rör bland annat arbetstidslagstiftningen har vi börjat granska först under 2019, säger Lena Thalén vid omsorgsförvaltningen.
Hon uppger att kommunen sedan tidigare på olika sätt kontrollerar ersättningar för personlig assistans och att det nu görs en ordentlig genomgång av faktureringen.
Enligt Lena Thalén har Uppsala kommuns arbete mot fusk och överutnyttjande av personlig assistans utökats rejält under fjolåret. Under 2019 ledde den skärpta granskningen till att omsorgsnämnden krävde tillbaka totalt 1,1 miljoner kronor i tre ärenden. Det står i kontrast till 2017 och 2018 då nämnden inte fattade något beslut alls om återkrav.
I ett av de tre fallen från 2019 är återkravet 287 000 kronor. Där finns misstankar om att ersättning i strid med reglerna betalats ut för assistans samtidigt som brukaren befunnit sig på daglig sysselsättning där han haft stödinsatser. Ärendet har polisanmälts av kommunen.
Finns det risk att assistansberättigade drabbas av felaktigt grundade återkrav i och med de skärpta kontrollerna?
– Risken är mycket liten och dessutom kan kommunens beslut överklagas till domstol. Har pengar blivit felaktigt återkrävda får personen tillbaka dem, säger omsorgsnämndens ordförande Angelique Prinz Blix, (L).
Enligt en statlig utredning beräknas de felaktiga utbetalningarna för assistansersättning uppgå till cirka 3 miljarder kronor per år. Enligt utredningen tillhör personlig assistans ett av de välfärdssystem där fusk är mest vanligt förekommande.
Barbro Lewin är aktiv i FUB, Föreningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning. Hon framhåller att fusk med välfärdspengar ska åtgärdas.
Samtidigt poängterar hon att politiker och massmedier är mycket engagerade i frågan huruvida fusk förklarar kostnaderna för LSS-stödet (stöd åt funktionsnedsatta).
– Men vi inom funktionsrättsrörelsen är främst intresserade av att de som har laglig rätt till LSS-stöd verkligen får det. I Uppsala är vi mycket oroade över att så många blir av med LSS-stöd som de haft i många år, uppger Barbro Lewin.
Hon anser att Uppsala kommun lägger ner mycket arbete på att neka stöd åt personer med funktionsvariationer.