Människan påverkar mer än 70 procent av den isfria ytan på jorden globalt. Vår efterfrågan på mat, kläder, träfibrer och metaller har ökat dramatiskt under det senaste seklet. Men hur vi nyttjar jord, skog och mark varierar i olika delar av världen.

– Det gäller att göra rätt åtgärder på rätt plats, säger Lennart Olsson, professor vid Lunds universitet och en av författarna till IPCC:s rapport om hur markanvändningen påverkar klimatet.

Medan avskogning är ett stort problem globalt, är förhållandet det omvända i Sverige.

– Vi har dubbelt så mycket skog i Sverige i dag som för 100 år sedan. Svenska skogar är täta och produktiva. Det finns inte heller några stora arealer att beskoga. Visst skulle skogsgödsling och nya trädslag kunna göra att skogsbruket binder in mer kol. Men vill vi det? Det skulle ske på bekostnad av miljömålet om biologisk mångfald, säger Annika Nordin, professor vid institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi på Sveriges lantbruksuniversitet.

På IPCC:s presskonferens ställdes många frågor om kostens betydelse för markanvändningen och klimatet. Stora arealer åkermark i världen används till att odla foder åt djur. Talarna på podiet lyfte fram fördelarna med en mer växtbaserad kost. Samtidigt framkommer i rapporten att oenigheten är stor om vilken klimateffekt som faktiskt går att uppnå med ändrade dieter.

– Jag är inte någon förespråkare för att alla ska bli veganer. Kreaturen kan ha en viktig roll i ett hållbart jordbruk. De kan äta sådant vi inte kan äta och omvandla det till mjölk och kött. Om de får beta på rätt ställen har de stor betydelse för den biologiska mångfalden, säger Lennart Olsson.

Men han understryker att många kan äta mindre och mer hållbart producerat kött.

– Även en modest minskning av köttkonsumtionen kan frigöra mark som kan användas till att odla bioenergi eller mat istället för foder.

För jordbruket i Sverige och globalt är det viktigt att hålla marken grön så långa perioder av växtsäsongen som möjligt. Då kan grödorna binda in kol under en längre tid på året. Fleråriga grödor, som energigrödor och gräs- och klöverblandningar är bra på detta.

– Men det är fortsatt bråttom att minska de fossila utsläppen. Det finns ingen genväg att gå via markanvändningen, även om den är oerhört betydelsefull, säger Lennart Olsson.

Han poängterar också att minskade fossila utsläpp har fördelen att de ger effekt snabbt, medan det tar tid innan ändringar i markanvändning slår igenom.