"Kan vara brott att inte anmäla våldtäkt"

Fallet med den misstänkta gruppvåldtäkten gör det uppenbart att lagen måste ändras. Det menar straffrättsprofessorn Madeleine Leijonhufvud. Hon menar också att det kan ha varit brottsligt att inte anmäla våldtäkten.

Professor. Madeleine Leijonhufvud är professor eremita i straffrätt och har forskat i bland annat sexual– och våldsbrott.

Professor. Madeleine Leijonhufvud är professor eremita i straffrätt och har forskat i bland annat sexual– och våldsbrott.

Foto: Staffan Claesson

Våldtäkt2017-01-23 16:15

Det finns ibland en attityd bland våldtäktsåtalade att de inte gjort något fel eftersom offret inte gjorde motstånd, enligt Madeleine Leijonhufvud, som är professor emerita i straffrätt. Och nuvarande lagstiftning ger dem inte sällan rätt.

– I dag frias ofta den åtalade om det inte kan bevisas att han förstod hur full hon var. Det är detta våldtäktsmål ofta stupar på, att man inte kunnat bevisa uppsåt. Vi har också ett antal fall där den åtalade frias genom att säga att han inte förstod att hon sov.

Men den nya samtyckeslagen, som förmodligen träder i kraft den 1 januari 2018, ska sätta stopp för sådana ursäkter. Den gör det straffbart att inte försäkra sig om att den andra personen verkligen vill ha sex.

– En samtyckeslag är grunden för att försöka lära ut att sex förutsätter att båda vill det. Att det behövs något slags tecken på att den andra vill, säger Madeleine Leijonhufvud som varit drivande med att ta fram den nya samtyckeslagen.

Borde det inte vara självklart att sex förutsätter att den andra också vill?

– Jo, och så är det ju för de allra flesta. Många vill hänvisa det här till att det handlar om människor från andra kulturer. Men tittar man på hur det sett ut i Sverige de senaste 50 åren ser man att det även här ansetts att mannen inte ska klandras så länge kvinnan är tillgänglig.

– Det finns fortfarande kvar i vår lagtext att om mannen inte måste slå eller hota kvinnan och hon inte är i en särskilt utsatt situation, så är det fritt fram. Detta ändrar vi med den nya samtyckeslagstiftningen.

Dessa föreställningar lever kvar i vardagen, menar Madeleine Leijonhufvud, vilket innebär ett ständigt skuldbeläggande av tjejer

– Varför drack hon så mycket, varför var hon där med de där killarna, varför hade hon de där kläderna, och så vidare. Vi skuldbelägger tjejer på ett sätt vi inte skulle göra med killar.

Madeleine Leijonhufvud tycker att det viktigaste är att tala om normer bland unga.

– Vi behöver ha en tydlig sex- och samlevnadsundervisning för alla ungdomar, där vi talar om kravet att försäkra sig om att den andra vill. Det finns en stor osäkerhet bland unga människor, inte minst eftersom porr i dag är så tillgängligt. Medelåldern bland pojkar för att börja titta på porrfilm i dag är elva år.

Flera hundra personer ska ha bevittnat våldtäkten när den sändes på Facebook i söndags. Men bara ett mindre antal ringde polisen. Enligt Madeleine Leijonhufvud kan de som inte polisanmälde ha agerat brottsligt.

–  I Sverige har vi ingen civilkuragelag. Men när det gäller allvarliga brott som exempelvis våldtäkt har man en skyldighet att anmäla när man ser brottet, så länge det inte är fara för en själv. Lagtexten är dock skriven utifrån att man bevittnar brottet i exempelvis en park. Lagen är inte prövad för brott på internet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!