Jättegropen ska ge nya svar

Utgrävningen på Domkyrkoplan ger nya rön om Uppsalas stads historia. Förhoppningen är att få en glimt av hur kvarteren runt domkyrkan såg ut innan den började byggas.

Linda Qviström är nyfiken på vad som kan finnas längre ner i jorden.

Linda Qviström är nyfiken på vad som kan finnas längre ner i jorden.

Foto: Madeleine Andersson

Uppsala2019-03-26 10:00

Få som går förbi missar det stora vita tältet som täcker utgrävningsplatsen på Domkyrkoplan. Där har arkeologerna grävt sig ned en meter i jorden och redan gjort oväntade fynd. Bland annat har en del av den gamla mur som omgärdade domkyrkan på medeltiden grävts fram.

– En karta från 1702 visar att muren löpt rakt efter nuvarande Biskopsgatan. Men den verkar ha vikt av snett över Domkyrkoplan. Delar av muren kan dessutom ha fungerat som stomme i de hus som omgärdat Domkyrkan, säger grävledare Linda Qviström från Upplandsmuseet.

Det är dock bara murens fundament i gråsten som finns kvar och lite rester av tegelmuren. En stor del av området har grävts sönder genom åren då el-, vatten och avloppsledningar installerats kors och tvärs över området.

Anledningen till att det grävs ut nu är att domkyrkans kors ska restaureras. För att klara det måste en gigantisk lyftkran monteras upp framför kyrkan.

– Den ska ha ett tio gånger tio meter stort och tre meter tjockt betongfundament som motvikt. Det gjuts i marken. Därför måste området grävas ut, berättar Viktor Wadelius som leder restaureringsprojektet.

Innan gjutningarna kan starta måste arkeologerna göra sitt. Förutom muren har de hittat rester av den gamla kyrkogården och ett trettiotal gravar i varierande skick.

– En stor del härrör från den kyrkogård som omgärdade domkyrkan under 1600- och 1700-talen. Men vi väntar oss också att hitta gravar från den kyrkogård som fanns här under medeltiden, säger Linda Qviström.

Vissa av gravarna har delar av trä från kistorna bevarade. Av andra återstår bara markeringar i jorden och lite benrester. Linda Qviström visar ett litet stycke svepning som bevarats i den annars helt förmultnade kistan. Några av dem är troligen familjegravar.

Benresterna kommer att återbegravas på platsen senare.

–  Vi kommer troligen att lägga alla benen i en kista som vi placerar i utkanten av grävområdet, säger Linda Qviström.

Arkeologerna hittar också rester från stenhuggarnas arbete på kyrkan. Det rör sig om basen från en kolonn, en huggen golvsten, bitar av välvda utsmyckningar som kasserats under arbetets gång.

Hur djupt ned kulturlagret sträcker sig vet ingen idag. Det beror på att domkyrkan är byggd på en platå av fyllnadsmaterial.

– Det är en av de saker vi är intresserade av. Förhoppningen är att vi ska få reda på hur Uppsala såg ut här innan domkyrkan byggdes.

Vad kan ni hitta?

– Rester av den gamla stadsbebyggelsen. Den här delen av stan ändrade karaktär kraftigt under de år Domkyrkan anlades, säger Linda Qviström.

Renoveringen av Domkyrkan

Anledningen till att domkyrkans tornkrön ska renoveras är att gjutjärns- och smidesjärnsdelarna i de 10 meter höga tornspirorna har börjat rosta.

Spirorna väger 4,2 ton.

För att komma åt att renovera spirorna kommer en 120 meter hög lyftkran användas, samt byggnadsställningar en bit upp för transport av människor och material.

Att färdigställa arbetet med båda tornens spiror beräknas ta 3-4 år.

Arbetet beräknas kosta cirka 40 miljoner kronor.

De arkeologiska utgrväningarna beräknas vara klara under våren.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!