Prydligt samlade i ett kuvert ligger kopior av de dokument som sammanfattar Elias Payams kamp för att få stanna i Sverige. Han ger ett lugnt och samlat intryck, men berättar att han lider av sömnproblem och hjärtklappning. För en tid sedan var han tvungen att uppsöka psykakuten.
– Jag mår inte bra, är jätteorolig och besviken över att Migrationsverket inte tror på mig. Jag har lärt mig svenska, betalar skatt och har inte begått något brott, säger Elias Payam.
Enligt sin "tazkira", en afghansk identitetshandling, och skolbetyg från Afghanistan är Elias Payam född 1999. Han kom till Sverige 2015 efter att ha dömts enligt landets sharialagar. Sedan han lämnade Afghanistan har hemstaden intagits av talibanerna och hans familj bor numera i Pakistan. Elias Payam har ett bra liv i Sverige med jobb och vänner men Migrationsverket har beslutat att han ska utvisas. Allt tycks bero på en siffra i passet.
– Migrationsverket gjorde bedömningen att jag är född 1997, inte 1999. Jag blev tvungen att sluta skolan men då hade jag hunnit fixa jobb inom kommunen, berättar Elias Payam.
I dag är han tillsvidareanställd på Svartbäckens hemvård och lyser upp när han berättar om arbetet med de äldre och hur bra han trivs med kollegorna. Framtiden verkade först ljus för Elias Payam, eftersom en fast anställning gör det möjligt att beviljas arbetstillstånd. Migrationsverket anser dock att det pass som afghanska ambassaden utfärdat är ogiltigt, eftersom födelseåret – 1997, då de bedömt att han är född – inte stämmer överens med hans "tazkira". Afghanska ambassaden har skrivit ett intyg till Migrationsverket på att alla uppgifterna i passet är äkta, men att de gjort ett misstag och använt födelseåret från det så kallade LMA- kortet, en identitetshandling från Migrationsverket, istället för det som står på "tazkiran".
– Ambassaden erbjöd sig att rätta till felet. Men Migrationsverket vill inte ge mig passet förrän jag ska åka tillbaka till Afghanistan, de litar inte på att jag stannar i Sverige. Jag vet att det ligger på deras kontor i Boländerna, men jag får det inte. Varför skulle jag åka iväg, och vart? Jag har ju jobb i Sverige, säger Elias Payam.
Migrationsverkets uppmaning är att han ska ansöka om nytt pass i Afghanistan, för att sedan ansöka om arbetsillstånd vid svenska ambassaden i Teheran eller New Delhi. Svenska ambassaden i Kabul handlägger inte arbetstillstånd.
– Det är en risk för mitt liv. Jag har redan en shariadom över mig och nu är jag öppen om min ateism och deltar i diskussioner på sociala medier. Jag brydde mig inte om religion när jag bodde i Afghanistan. I Sverige började jag intressera sig för ateistiska skribenter som Richard Dawkins och insåg att jag inte tror på någon religion överhuvudtaget. Det enda jag tror på är mänskliga rättigheter, säger Elias Payam.
På ett kafé i Uppsala känns inte uttalandet särskilt kontroversiellt, men i Afghanistan kan det leda till döden.
– Rättssystemet är inte alls som i Sverige, man får sitt straff utan rättegång. Jag är dubbelt dödsdömd. Jag har inte berättat för min mamma att jag riskerar bli utvisad, hon skulle bli så orolig.
Ett datum för utvisning har ännu inte satts då Elias Payams juridiska talesperson har lagt fram verkställningshinder.
– Vi har överklagat och då är Migrationsverket skyldiga att frysa verkställighetsarbetet tills dess att ett beslut har fattats av Migrationsdomstolen, säger Harry Kwiek, jur. kand.
Harry Kwiek menar att afghanska identitetshandlingar enligt svenska myndigheters bedömning inte uppfyller de krav som ställs för att kunna styrka innehavarens identitet.
– Samtidigt är LMA- korten inte avsedda som identitetshandlingar. Så har problemet uppstått. Elias har gjort vad han kunnat, det är ett moment 22.
Ärendet har överklagats till Migrationsdomstolen. Harry Kwiek betonar i sitt yttrande att Elias Payam har rotat sig i Sverige och riskerar sitt liv om han återvänder till Afghanistan, samt att Migrationsverkets beslut är felaktigt i och med att de ifrågasätter sin egen åldersbedömning i handläggningen av ärendet.
För Elias Payam är det bara att invänta besked. Han har inte slutat hoppas att Migrationsverket ska låta honom komplettera passet utan att behöva lämna Sverige.
– 50 0000 människor har flytt från min hemstad. Jag såg att det skett ett attentat utanför mitt gamla hus. Jag har ingenstans att ta vägen där, säger han.
Efter intervjun ska Elias Payam till jobbet. Än så länge pågår vardagen.
Migrationsverket vill inte uttala sig i det enskilda ärendet.