Väggarna i den stora samlingssalen är täckta av färggranna ikonmålningar. På ett staffli står ett verk föreställande en Kristusgestalt som Christina Lundström håller på att färdigställa och på bordet intill ligger blyertsskisser för kommande ikoner.
Vid sidan av konsten ägnar hon sig åt att lära barn spela fiol vilket är förklaringen till de många fiolerna i salen.
Vi slår oss ner vid ett bord i kapellets stora kök, i sällskap med en hund och ett par katter. Christina börjar berätta om tankarna kring sitt skapande, om penselns och stråkens funktion. Hon kopplar sömlöst över samtalet till hur viktigt det är att först lära sig grunderna för musiken och konsten innan det går att skapa mer fritt.
Hon har mycket på gång och inom kort kommer hon att vara aktuell på världsutställningen i Wittenberg i Tyskland.
För 500 år sedan, den 31 oktober 1517, spikade Martin Luther upp sina 95 teser på slottskyrkoporten i Wittenberg, en händelse som skakade om kristenheten.
Utställningen i Wittenberg syftar till att uppmärksamma Luthers gärning. Under utställningen ska tre stora ikonmålningar av Christina Lundström i form av en så kallad triptyk projiceras digitalt på segeldukar.
På den tredelade Luthertriptyken syns förutom Luther bland andra tonsättaren Johann Sebastian Bach samt ärkebiskopen från Uppsala Nathan Söderblom. Det handlar alltså om personer som levt under olika epoker men som Christina valt att placera i samma konstverk.
– Det öppnar för ett möte mellan personerna på bilderna och kan skapa samtal som rör dagens världsfrågor, säger hon.
Vilka världsfrågor tycker hon själv det vore viktigt att diskutera idag? Hon blir tyst och funderar en stund.
– Att många människor upplever att de hela tiden måste prestera och vara produktiva. Vi behöver också komma bort ifrån att vi alltid måste få något tillbaka om vi ger.
Åter till Luthertriptyken. Den befinner sedan 2016 på en pilgrimsvandring runt om i Sverige där den visas i bland annat kyrkor ett par veckor i taget. Konstverket kommer att ha varit på hundratals platser när turnén avslutas 2018.
Med triptyken följer en loggbok där de som tagit emot utställningen kan skriva vad de gjort för arrangemang kring konstverket, något som kommer att ingå i den bok om projektet som Christina Lundström planerar för.
Periodvis arbetar hon mycket intensivt med sina ikoner.
– Det stora arbetet görs innan jag börjar måla. Inför ett större verk tar jag in en referensgrupp, läser på och lägger ner mycket tid på skisserna. Det kan ta ett helt år.
När hon målar går hon upp redan vid fyratiden på morgonen och mediterar för att någon timme senare ställa sig framför staffliet.
Christina har svårt att ta in att hon nu fyller 60 år.
– När jag var liten var man gammal vid 60 men jag upplever mig inte som gammal. Jag är jättenöjd med livet och känner mig stark, trygg och glad.
Kanske bidrar hennes många kontakter med barn och ungdomar till att hon känner sig yngre än sin faktiska ålder. Ända sedan 1988 har hon undervisat unga i fiolspelande och varje vecka kommer drygt 60 barn för att träna med henne. Många tar lektioner av henne i ett tiotal år och flera av hennes tidigare elever är idag framstående yrkesmusiker.
Christina Lundström utstrålar mycket energi. Det säger en hel del att hon på egen hand lyckats skrapa bort plastfärgen som tidigare täckte hela hennes baptistkapell.
Men det är en annan historia.