Hedersvåld kan få egen brottsrubricering

Antalet samtal från personer som upplever hedersrelaterat förtryck ökar stadigt för varje år. Regeringen ska tillsätta en utredning om att införa ny rubricering för brott med hedersmotiv.

23 augusti 2019 11:10

Hos Tris (Tjejers rätt i samhället) i Uppsala tas en egen brottsrubricering för hedersrelaterade brott emot med öppna armar. My Hellberg, kanslichef på Tris, har jobbat på organisationen sedan 2009 och säger att de lyft frågan under lång tid:

– Det är jättebra att frågan utreds nu, men vi anser att det borde gjorts för länge sedan. En egen brottsrubricering ger ett viktigt erkännande till människor som utsatts för hedersförtryck. I och med att den nu lyfts även i myndighetsvärlden kan det förhoppningsvis fungera i normerande syfte.

I nuvarande lagstiftning finns ingen egen rubricering för just hedersrelaterade brott. Enligt My Hellberg är detta ett stort problem.

– Med dagens lagar missar man att se hedersvåld i sin fulla kontext. Det finns mycket subtilt inom hederskulturen som kan vara svårt att bli dömd för i dag. Det handlar ofta om psykiskt våld och och tvång av olika slag, säger hon.

På uppdrag av länsstyrelsen och Uppsala kommun utkom tidigare i år en rapport från Tris som kartlägger hedersrelaterat våld och förtryck i Uppsala. I rapporten, som baseras på enkätsvar från över tusen niondeklassare, framkom bland annat att ungefär var femte flicka och var tionde pojke i Uppsala har ett så kallat oskuldskrav på sig. I denna svarsgrupp var flickor och pojkar med utlandsfödda föräldrar överrepresenterade.

– Vi får in ungefär 1 000 samtal per år från personer som lever under hedersförtryck. Mellan år 2016 och 2017 ökade samtalen med 50 procent, och det går stadigt uppåt för varje år.

Vad som orsakar den ihållande ökningen är svårt att svara på, enligt My Hellberg. Hon menar att en trolig orsak är att medvetenheten om att hjälp finns att få blivit större.

– Att vi får in fler samtal behöver inte nödvändigtvis betyda att hedersvåldet har ökat.

Tris är baserade i Uppsala och har funnits sedan 2002. De startade sin verksamhet i efterdyningarna av mordet på Fadime Sahindal, ett av de mest uppmärksammade hedersmorden i Sverige. Organisationen riktar sig framförallt till flickor och unga kvinnor, då de är den grupp som i störst utsträckning utsätts för hedersförtryck. Enligt My Hellberg är ett övergripande mål att dessa flickor ska få in en fot i majoritetssamhället.

– En stor del av hederskontexten går ut på att skärma av personer från omgivningen och från att integreras. Därför är det extra viktigt att det finns stöd för de personer som utsätts.

Enligt My Hellberg satsar de mycket på förebyggande åtgärder, och en av de viktigaste plattformarna som Tris jobbar med är skolan.

– Det viktiga med skolan är att den kan motverka hedersnormer och värderingar på ett tidigt stadium men också upptäcka barn och ungdomars utsatthet innan det är för sent.

Liberalerna har under en längre tid drivit förslaget om egen rubricering för brott med hedersmotiv, även kallat Lex Fadime. Det var också ett av partiets krav för att ansluta sig till det så kallade januariavtalet, som ingicks av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna för att kunna bilda ny regering efter valet 2018. Utredningen av förslaget kommer att ledas av riksåklagare Petra Lundh.

My Hellberg ser inget negativt med en skärpt lagstiftning mot hedersrelaterade brott:

– Hedersvåld är ett extremt hot mot de demokratiska principerna. Det är dags att sätta ned foten och införa en tydlig lagstiftning.

Den största andelen elever med oskuldskrav finns bland flickor med utomnordiskt födda föräldrar, där 66% anger att de lever med ett oskuldskrav. Motsvarande siffra för pojkar med utomnordiskt födda föräldrar är 35%.

41% av flickorna respektive 31% av pojkarna i oskuldskravgruppen känner oro inför att någon annan ska bestämma vem de ska gifta sig med. Motsvarande siffror för unga som inte har ett oskuldskrav är 1% bland flickorna respektive 4% bland pojkarna.

26% av dessa flickor svarar att det är familjen som väljer vem de ska gifta sig med. Bland pojkar med oskuldskrav anger 7% att familjen bestämmer deras framtida partner.

Källa: Tris rapport UNG-018.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
David Hallerby