Här växlas kriminalitetens kostnader mot skatteintäkter

Bort från missbruk och kriminalitet till ett nytt liv med ett vanligt jobb. Den är vägen är möjlig – om man verkligen vill. Det bevisar avhopparverksamheten på Krami.

22 december 2018 07:30

I ett lite gömt kontorshotell längs Fålhagsleden i Uppsala finns en verksamhet som förändrar människors liv. Här finns Krami, ett samarbete mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och en rad kommuner, som vägleder människor in i ett ordnat liv med arbete och rutiner. Hit är kvinnor och män välkomna som lever i missbruk, kriminalitet eller sociala problem

– En satsad krona på oss ger tiofalt i vinst, för kriminaliteten har otroliga samhällskostnader. Här börjar man i stället betala skatt, säger Kerstin Steinvall-Tilling, som arbetat i Kriminalvården sedan 80-talet.

Hon tycker att Krami är den mest pedagogiska verksamhet hon stött på inom sin egen myndighet.

– För att vi lägger ansvaret där det hör hemma, på individen. Vi tror på dem, sätter upp tidiga mål och säger: "Du kan det här".

Men alla lyckas inte. Ungefär hälften faller ifrån. En del av dem kommer dock tillbaka senare, som Amir som UNT berättat om.

– Vi kan se att yngre har det svårare, de har kanske inte stött i botten riktigt. Och vi kan inte tvinga folk, då kommer vi att misslyckas, säger Stefan Larsson, arbetsförmedlare på Krami.

Den här dagen är det ett antal unga killar i lokalen som lär sig hur man skriver personligt brev till en tänkbar arbetsgivare. De går den tre veckor långa vägledningskursen. Den följs av några månaders praktik, som man ska söka själv. Praktiken ska sedan leda till arbete.

– Vi pratar om vilka egenskaper man ska lyfta fram. Men också mycket om vad man egentligen vill, för många har inte en aning när de kommer hit. "Vad som helst", säger de bara, berättar Kerstin Steinvall-Tilling.

Såväl Under praktiken som när deltagaren fått sitt första jobb gör Krami kontinuerliga uppföljningar.

–  Vi släpper dem inte. Vissa följer vi i flera år. Studier på avhoppare har visat att när andra myndigheter släppt greppet finns vi på Krami kvar, säger Kerstin Steinvall-Tilling.

En av killarna som är här den här dagen är Isac Petäjä. Frivilligheten är nyckeln, säger han, och jämför med tvångsvård på behandlingshem.

– Det är ingen lösning. För de flesta funkar det bara för stunden. Jag är den enda som är drogfri och ren av dem som bodde på mitt behandlingshem.

I dag gör han praktik på en fritidsgård i Uppsala.

Han vet vad det betyder att slå i sin botten.

– Antingen så dör jag eller så byter jag liv. Det är lite så det är.

Villkoret för att gå Kramis program är att man är drogfri och inte har polisen efter sig för tillfället. Alla deltagare får skriva under ett kontrakt med Krami innan kursen startar.

– Förut sa vi att vi garanterade ett jobb, men det har vi strukit. För det är upp till dem själva. Men följer de kontraktet får de jobb. De vet vi, säger Stefan Larsson.

Hur når vi dem som är på väg in i kriminalitet?

– Det är en svår fråga, och en stor fråga som kräver stora lösningar, säger Stefan Larsson.

Frågan får inget riktigt svar under vår pratstund. Faktum är att Krami skulle kunna ta emot fler. Kurserna är inte fulla.

– Vi är ute och marknadsför oss, men det är svårt. Kanske beror det på att Krami är en samverkan mellan tre myndigheter och liter hamnar mellan stolarna och glöms bort. Men om vi ska vara självkritiska kanske vi skulle kunna vara ännu bättre på att lyfta fram de många positiva resultat som uppnås genom vår verksamhet, säger Kerstin Steinvall Tilling.

Men vem vill ge en praktikplats eller till och med jobb åt en tidigare missbrukare och kriminell? Många, säger både deltagarna och personalen på Krami. En av dem är tidigare kriminelle Amir.

– Min bild är att det inte är något dåligt att ha den här bakgrunden när man söker praktik eller jobb. Folk vill hjälpa.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Niklas Skeri

Ämnen du kan följa