Måndagsmorgonens rusning och hets lyser helt med sin frånvaro på Resecentrum i Uppsala. Intill mig vid spår 3 står den som är ansvarig för att det är så tomt, mannen med makten att i ett slag förändra beteendet hos befolkningen: Johan Carlson, 66 år, Uppsalabo sedan 70-talet, infektionsläkare och generaldirektör för Folkhälsomyndigheten.
Vi väntar på tåget klockan 08.00 mot Stockholm. Hit har han kommit genom sin vanliga 20-minuterspromenad från villan i Kåbo. Det blir 10 000 steg om dagen. En god investering i hälsan, konstaterar han.
Någon ångest och oro inför arbetsveckan har Johan Carlson inte, trots att han bär en hel nation genom krisen. Han har sovit gott, intygar han.
– Jag känner mig beslutsam och taggad. Det finns ju en hel del att göra, säger han när vi satt oss tillrätta på tågets övervåning vid ett bord snett emot varandra.
– Men jag har jobbat mycket i helgen, gått igenom det som ska göras i veckan. Eller det som vi vet ska göras, kanske jag ska säga.
Känner du att du har kontroll, fast så mycket är okänt?
– Ja, på de moment som Folkhälsomyndigheten ska göra. Men på epidemin kan ingen ha fullständig kontroll. Det som varit typiskt för den här smittan är att den har varit så hoppig, att den verkar ha spridit sig mycket med enstaka storsmittspridare och bara dykt upp, som i Iran eller Italien. Hade vi fått en sådan plötslig spridning ute i landet hade det varit väldigt jobbigt, säger Johan Carlson och jämför med en vanlig influensa som sveper fram långsamt och brett över en befolkning.
Vad är i ert fokus just nu?
– Att följa situationen och den avplaning vi ser, nationellt och i varje län. Och att upprätthålla begränsningarna. Det här är långt ifrån över än, även om det kan låta lite så nu. Det gäller att hålla uppe garden.
I Folkhälsomyndighetens råd står att man ska arbeta hemifrån "om det är möjligt". Johan Carlson har dock pendlat till kontoret i Solna, granne med Karolinska sjukhuset, så gott som dagligen under coronakrisen, med tåg, tunnelbana och buss.
– Tyvärr har vi inte riktigt möjligheten att jobba hemifrån. Vårt jobb är ett lagarbete där det inte är lätt att sitta hemma med sin laptop och göra jobbet. Och som chef är det väldigt viktigt att vara närvarande tycker jag.
Men är du inte rädd att bli smittad när du rör dig ute bland människor?
– Jag är inte orolig. Jag är inte lagd så helt enkelt. Men vi kommer säkert drabbas av sjukdomen på Folkhälsomyndigheten också.
Johan Carlson har till och med varit på krogen hemma i Uppsala under coronaepidemin. Hans besök var iögonfallande för övriga kroggäster, noterade han. Till och med krögaren själv kom fram och hälsade.
– Det fungerade bra och var under kontrollerade former. Är det inte för mycket folk och trångt går det bra att gå ut och äta.
Restaurangbranschen har drabbats hårt av virusets följder. Under mars och april har hittills över 16 000 personer varslats om uppsägning inom hotell- och restaurangnäringen. "Det kommer att bli ett blodbad", sade en känd Stockholmskrögare till Aftonbladet efter att Johan Carlson på en presskonferens tillsammans med socialminister Lena Hallengren (S) informerat om nya restriktioner i krogvärden.
Medan tåget rullar in mot ett Stockholm i flödande vårsol förklarar han att nyckelordet när det gäller nya begränsningar är balans. Samhället ska inte kollapsa under smittspridningsåtgärderna.
Ett extra tryck hörs i rösten när Johan Carlson lägger ut orden om samhällseffekterna av olika åtgärder. Kanske har ändå ifrågasättandet nationellt och internationellt om varför Sverige exempelvis håller grundskolorna öppna provocerat den så behärskade Johan Carlson, tänker jag.
– Skolstängningar leder till psykisk ohälsa, rädsla och oro hos barn. För många är skolan den lugna plats som finns i tillvaron. Det måste också läggas i vågskålen.
Vissa länder, som Spanien och Italien, har gått så långt som att de låst in sina medborgare genom olika typer av utegångsförbud. Det är direkt farligt och ett oprövat experiment, menar Johan Carlson.
– Jag tror att de får problem med misshandel, missbruk och ohälsa. Många bor trångt och kanske dessutom med någon som just förlorat jobbet, säger han.
Det är lätt att ta till dramatiska åtgärder för att visa sig handlingskraftig, påpekar han, som tycker att politikerna i Sverige lyssnat bättre på vetenskapen. Han har rått politikerna att just hitta balansen i begränsningarna.
– Se på Danmark, där blev våra kollegor överkörda. Det är väl känt nu, men nu vill de rulla tillbaka landet och bandet.
Vem bestämmer i de här frågorna, du eller Stefan Löfven?
– I grunden har regeringen avgörandet, men vi har hela tiden dialog med regeringskansliet.
Är du Sveriges operativa ledare för tillfället?
– Så ser inte jag på det riktigt. Men det är klart att de lyssnar på oss.
Tåget har nått Stockholms central och vi går mot tunnelbanan. Här brukar man få kryssa sig fram mellan stressade Stockholmare, men i dag är vi nästan ensamma. På perrongen aviserar en display nästa tågavgång – och uppmanar alla resenärer att lyda Folkhälsomyndighetens råd. I tunnelbanevagnen sitter färre än tio personer. Någon har munskydd, någon andas i en halsduk. Vi byter till buss mot Karolinska, också den glest befolkad. Chauffören skyddas av avspärrningstejp.
Johan Carlson erkänner att han nästan knyter näven i fickan i en segergest när han ser hur myndighetens rekommendationer sprider sig och efterlevs i samhället. Trycket på honom och hans personal har som sagt varit hårt. Men med vad vissa nog uppfattat som en dåres lugn och envishet har han och statsepidemiologerna Anders Tegnell och Anders Wallensten upprepat budskapet om vikten av effektiva och uthålliga åtgärder med hög acceptans. Strategin är att platta till kurvan över antalet smittade och se till att vården klarar trycket. Lyckas vi får vi en gynnsam flockimmunitet på köpet. Förhoppningsvis, förtydligar Johan Carlson.
Misslyckas vi riskerar vi att människor som behöver vård inte kan få det för att vården är överbelastad.
För det här har Sverige hamnat i blickfånget. Donald Trump har offentligt ifrågasatt den svenska strategin och internationella medier står i kö för att få intervjua Folkhälsomyndighetens experter.
Hur klarar ni att stå kvar vid er strategi när alla andra gör något annat? Känner ni inte tycket?
– Så klart är det tufft. Men jag har sagt hela tiden att vi ständigt måste vara beredda att ompröva om det finns sakliga skäl. Men något som krävt en sådan omprövning har inte dykt upp. Snarare tvärtom: nya studier har stött vår strategi.
Efter en kort promenad är vi framme på Folkhälsomyndigeten. Köket på ledningens våningsplan ser ut som efter en examensmottagning med blombuketter i fönstren och på borden. Nyblivne rikskändisen Anders Tegnell tar glad i hågen en kaffe i automaten. Blommorna började komma efter att Johan Carlson satte ned foten kring kritiken mot Anders Tegnell på en presskonferens för en dryg månad sedan.
– Det finns gränser för vad man ska behöva utstå. Nu kommer det nya blommor hela tiden, säger Johan Carlson.
För någon vecka sedan kallades Folkhälsomyndighetens experter för talanglösa av 22 forskare i en mycket kritisk debattartikel i DN. I flera repliker bemötte andra forskare kritiken och försvarade Folkhälsomyndigheten. Johan Carlson säger att de 22 forskarna är "en liten grupp som valt att skriva en rätt så konfrontativ debattartikel."
– Visa av dem som skrivit under tror jag ärligt talat inte har så stora kunskaper om det här och viftar kanske heller med sin titel än med sin kunskap. Men vi försöker ta till oss av allt som sägs.
Coronakrisen är ett skarpt stresstest som Folkhälsomyndigheten hittills har klarat bra, menar Johan Carlson. Men han ser brister i övriga samhället, framförallt inom äldreomsorgen.
– Här tror jag att politikerna kommer att få fundera ordentligt. Personalen gör sitt bästa men det brister i kunskap, bemanning och skyddsutrustning på många håll. Statusen på arbetet inom äldreomsorgen måste höjas med mer utbildning och högre ersättningar som ger bättre stabilitet.
I Uppsala kommun hinner en boende på ett vårdboende i snitt bo i cirka nio månader innan hen avlider. Just äldre äldre och boende på vårdboende är en grupp som Folkhälsomyndigheten flitigt sagt måste skyddas. I praktiken innebär de mycket ingripande åtgärder som samhället vidtar att döden skjuts upp kanske ett halvår eller ett år för många i den gruppen. Det här är Johan Carlson väl medveten om och hummar instämmande när jag lägger upp för min fråga.
Varför måste vi sätta in så hårda samhällsåtgärder när de flesta som dör är äldre som ändå skulle ha dött inom en relativt nära framtid?
– Vi måste skydda även dem. Vi kan inte se det så krasst och ställa yngre mot äldre. Även om man är gammal har man rätt till ett värdigt liv. De har rätt att kräva åtgärder av samhället.
Vi lever i coronans tid och ingen vet säkert när den är över, om den någonsin helt kommer att vara det. Chefen Johan Carlsons planeringshorisont har varit fram till sommaren och den ligger än så länge kvar. Då kan den akuta fasen vara över och vi får förhoppningsvis ett lugnare läge, spekulerar han.
2016 sade han i en intervju med läkartidningen att vi framförallt måste förebreda oss för det oförutsedda när det gäller smitta och sjukdom, som nya viursepidemier.
Var det något sådant som vi upplever nu som du tänkte på då?
– Ja. Jag har varit läkare i 40 år och arbetat med det jag gör nu i 25. Erfarenheten säger oss som jobbar med detta att det kommer nya saker hela tiden. Det mesta vi arbetar med i dag, som HIV, zika, ebola och corona fanns inte i läroböckerna när jag var student i Uppsala på 70-talet. Det är nytt.
Ska vi alltså förvänta oss något än värre framöver? Covid-19 ser ju ändå ser ut att ha relativt låg dödlighet.
– Jag vill nog först betona att det här är en tuff utmaning som inte alls är över. Vi har all anledning att tro att det kommer flera vågor. Jag är lite oroad för att vi inte ska ta dem på samma allvar. När det sedan gäller risken för framtida smittor går sällan hög dödlighet och hög smittsamhet så bra ihop, som tur är.
Synen på Folkhälsomyndigheten och dess roll har ändrats i virusspridningens spår. Från att ha varit en okänd myndighet ropas nu på mer förebyggande råd.
– Jag tror att det här har öppnat för en mer aktiv folkhälsopolitik, säger Johan Carlson, som vi i så fall skulle kunna få se och höra mycket mer av om det inte var så att han var 66 år och hans förordnade som generaldirektör går ut nästa år.
Nu ser han ut att få avsluta karriären med att leda Sverige genom en historisk och dödlig kris. Den erfarenheten hade han velat slippa. Han är inte som en meteorolog som tycker att det är ett spännande väderläge när det blir oväder.
– Något som drabbar samhället så här hårt hade jag gärna varit utan.