Att köra onykter har blivit allt mer riskfritt med åren. Antalet utandningsprov som polisen tar för att kontrollera om en fordonsförare druckit alkohol uppgick till cirka 71 000 i Uppsala län under 2014.
Sedan dess har siffrorna stadigt sjunkit och i fjol var de nere i cirka 37 000 stycken. Till följd av polisens omorganisation 2015 är uppgifterna ungefärliga men trenden är tydlig.
Det minskade antalet alkoholkontroller återspeglas i att polisen anmäler allt färre personer för rattonykterhet. I Uppsala län handlade det om 393 anmälda personer i fjol vilket är en minskning med 19 procent på tre år.
En förklaring skulle kunna vara att det inte är lika många som dricker alkohol innan de sätter sig bakom ratten. Men det är knappast enda orsaken, menar Marie Nordén, generalsekreterare vid NTF, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
– Jag tror det finns ett stort mörkertal. Ju färre poliskontroller, ju fler onyktra förare undkommer upptäckt. I nuläget är sannolikheten att bli kollad mycket liten, säger hon.
Det har skett en tydlig minskning även när det gäller antalet trafikböter som polisen utfärdar för brott som fortkörning, körning utan bilbälte, oskattade fordon och liknande.
2014 skrev polisen i Uppsala län ut cirka 10 300 böteslappar men i fjol blev det endast cirka 5 700 stycken.
Den nedåtgående tendensen är likartad även i resten av landet vad gäller såväl alkoholtester som trafikböter.
Pernilla Lindberg är lastbilschaufför vid Gimo Åkeri och kör tusentals mil årligen i jobbet. Hennes intryck är dock inte att polisen dragit ner på trafikkontrollerna i Mälardalen.
– Jag tycker det verkar vara ungefär lika många som för några år sedan. Senast för tre veckor sedan blev jag stoppad av polisen och fick blåsa.
– Jag brukar hamna i en kontroll två – tre gånger om året. Det vore nog bra om polisen gjorde kontroller oftare än så.
Enligt Marie Nordén har NTF flera gånger framfört till polisen att deras trafikkontroller behöver bli fler.
– Medelhastigheten på vägarna måste ner och för att det ska ske är polisnärvaron en central faktor. Ett annat sätt att dämpa hastigheten är fler fartkameror och det är på gång. Vi vill även att det ska finnas fartkameror på det kommunala vägnätet, inne i tätorterna. Sådana finns bara på några få ställen men det pågår nu en översyn av riktlinjerna.