Gammalt tingshus kvar i centralt lÀge

Dagligen passerar mÀngder av Uppsalabor en anrik byggnad pÄ S:t Persgatan. Det före detta tingshuset vid jÀrnvÀgsövergÄngen lever ett anonymt liv och avslöjar inte sin insida.

Foto: Jonas Tetzlaff

Uppsala2015-08-09 09:01

– Vad kul, jag har aldrig varit inne hĂ€r!

Byggnadsantikvarie Agnetha Pettersson frÄn Upplandsmuseet gÄr in i entrén till det som en gÄng var huvudentrén till Tiunda tingshus. Och trots att huset fÄtt mer moderna inslag kÀnner hon snart historiens vingslag.

– Mycket av huset Ă€r bevarat. Titta, dĂ€r stĂ„r det "Land ska med lag byggas", hĂ€mtat ur den medeltida Upplandslagen! sĂ€ger hon och pekar mot dörrposten utanför tingssalen.

HÀr fanns arbetsrum för domaren, notarier, Äklagare och nÀmndemÀn. Men dessa rum, liksom den gamla arresten, Àr moderniserade.

SjÀlva tingssalen Àr dock varsamt renoverad och pÄminner fortfarande om sin ursprungliga funktion. Den som tittar ordentligt ser att mÄnga detaljer har sparats, bland annat panelen bakom podiet dÀr hÀradshövdingen satt, liksom de vÀggfasta bÀnkarna för allmÀnheten lÀngst bak i salen. Högt ovanför vÄra huvuden finns citat ur domarreglerna bevarade, dÀr texterna pÄminner om demokratins syn pÄ rÀtt och orÀtt i början av 1900-talet.

NÀr vi besöker tingssalen pÄgÄr den kommunala verksamheten TrÀffpunkten som driver kaféverksamhet för personer med psykiska funktionsnedsÀttningar. Tingshuset lever vidare med annat innehÄll. Och det Àr en kraftfull byggnad som Agnetha Pettersson vandrar runt i.

– Äldre tingshus anses som kulturhistoriskt vĂ€rdefulla byggnader. De hade ett symbolvĂ€rde för den moderna stadens födelse. De lĂ„g ofta i exponerade lĂ€gen och representerade domstolsvĂ€sendet, de var en central funktion i det demokratiska samhĂ€llet.

Det kan tyckas konstigt att tingssalens stora fönster vetter mot en asfalterad parkeringsplats och det var inte mycket till utsikt förr heller. Agnetha Pettersson visar en bild frÄn 1900-talets början dÄ tingshuset vette mot den sÄ kallade Feitska tomten dÀr det ordnades tivoli och varietéförestÀllningar. Man kan frÄga sig varför ett tingshus, som det var sÄ viktigt att framhÀva, fick en sÄ pass undantrÀngd placering.

– Man hade en tomt, och det fanns kanske inte sĂ„ mĂ„nga andra tomter att vĂ€lja pĂ„. Men huset hamnade centralt med anslutning till jĂ€rnvĂ€gspromenaden och stadskĂ€rnan.

Arkitekturen prÀglas av tidens stilblandningar, menar hon.

– Exteriören visar en stilblandning av klassicerande nyrenĂ€ssans och jugend, och den orörda tingssalen har bevarat sin nationalromantiska karaktĂ€r.

Mest överraskad blir hon av den maffiga innertrappan pÄ samma sida som S:t Persgatan och som förr bara ledde upp till vaktmÀstarens bostad. I dag har övervÄningen med tillhörande vindsutrymmen renoverats och förvandlats till modern kontorsmiljö.

Tingshuset

Södra tingshuset, eller Tiunda tingshus som det ocksÄ hette, stod klart 1903 efter ritningar av Uppsalas förste stadsarkitekt Carl Axel Ekholm. Huset blev centralt placerat, men saknade ett fritt lÀge. Byggnaden hade FrÀlsningsarmén frÄn 1880-talet som granne pÄ andra sidan S:t Persgatan och jÀrnvÀgen inpÄ tomten. PÄ södra sidan om huset lÄg bostadshus. Snart blev sikten skymd mot norr dÄ mejeriet pÄ andra sidan jÀrnvÀgen stod klart 1909. RÀttsvÀsendet lÀmnade byggnaden 1980. Sedan dess har lokalerna hyrts ut till bland annat Uppsala universitet och senare förvaltats av Vasakronan. Huset sÄldes för ett par Är sedan till Aspholmen fastigheter.

KĂ€lla: Solveig Bengtsson, Domstolsbyggnader i Uppsala.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om