Gammalt tingshus kvar i centralt läge

Dagligen passerar mängder av Uppsalabor en anrik byggnad på S:t Persgatan. Det före detta tingshuset vid järnvägsövergången lever ett anonymt liv och avslöjar inte sin insida.

11 maj 2015 13:43

– Vad kul, jag har aldrig varit inne här!

Byggnadsantikvarie Agnetha Pettersson från Upplandsmuseet går in i entrén till det som en gång var huvudentrén till Tiunda tingshus. Och trots att huset fått mer moderna inslag känner hon snart historiens vingslag.

– Mycket av huset är bevarat. Titta, där står det "Land ska med lag byggas", hämtat ur den medeltida Upplandslagen! säger hon och pekar mot dörrposten utanför tingssalen.

Här fanns arbetsrum för domaren, notarier, åklagare och nämndemän. Men dessa rum, liksom den gamla arresten, är moderniserade.

Själva tingssalen är dock varsamt renoverad och påminner fortfarande om sin ursprungliga funktion. Den som tittar ordentligt ser att många detaljer har sparats, bland annat panelen bakom podiet där häradshövdingen satt, liksom de väggfasta bänkarna för allmänheten längst bak i salen. Högt ovanför våra huvuden finns citat ur domarreglerna bevarade, där texterna påminner om demokratins syn på rätt och orätt i början av 1900-talet.

När vi besöker tingssalen pågår den kommunala verksamheten Träffpunkten som driver kaféverksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Tingshuset lever vidare med annat innehåll. Och det är en kraftfull byggnad som Agnetha Pettersson vandrar runt i.

– Äldre tingshus anses som kulturhistoriskt värdefulla byggnader. De hade ett symbolvärde för den moderna stadens födelse. De låg ofta i exponerade lägen och representerade domstolsväsendet, de var en central funktion i det demokratiska samhället.

Det kan tyckas konstigt att tingssalens stora fönster vetter mot en asfalterad parkeringsplats och det var inte mycket till utsikt förr heller. Agnetha Pettersson visar en bild från 1900-talets början då tingshuset vette mot den så kallade Feitska tomten där det ordnades tivoli och varietéföreställningar. Man kan fråga sig varför ett tingshus, som det var så viktigt att framhäva, fick en så pass undanträngd placering.

– Man hade en tomt, och det fanns kanske inte så många andra tomter att välja på. Men huset hamnade centralt med anslutning till järnvägspromenaden och stadskärnan.

Arkitekturen präglas av tidens stilblandningar, menar hon.

– Exteriören visar en stilblandning av klassicerande nyrenässans och jugend, och den orörda tingssalen har bevarat sin nationalromantiska karaktär.

Mest överraskad blir hon av den maffiga innertrappan på samma sida som S:t Persgatan och som förr bara ledde upp till vaktmästarens bostad. I dag har övervåningen med tillhörande vindsutrymmen renoverats och förvandlats till modern kontorsmiljö.

Tingshuset

Södra tingshuset, eller Tiunda tingshus som det också hette, stod klart 1903 efter ritningar av Uppsalas förste stadsarkitekt Carl Axel Ekholm. Huset blev centralt placerat, men saknade ett fritt läge. Byggnaden hade Frälsningsarmén från 1880-talet som granne på andra sidan S:t Persgatan och järnvägen inpå tomten. På södra sidan om huset låg bostadshus. Snart blev sikten skymd mot norr då mejeriet på andra sidan järnvägen stod klart 1909. Rättsväsendet lämnade byggnaden 1980. Sedan dess har lokalerna hyrts ut till bland annat Uppsala universitet och senare förvaltats av Vasakronan. Huset såldes för ett par år sedan till Aspholmen fastigheter.

Källa: Solveig Bengtsson, Domstolsbyggnader i Uppsala.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Daniel Jansson