Tingsrätten är inte enig om domen. Rättens ordförande och en nämndeman ville fälla mannen, som nekade till brott. De två andra nämndemännen röstade för friande dom. När det inte finns majoritet åt ena eller andra hållet avgör det utslag som är mest förmånligt för den åtalade. Slutsatsen blir att mannen frias.
Mannen följde med kvinnan hem efter en privat fest en kväll i somras. Enligt kvinnan ville han även följa med till hennes lägenhet och förklarade att han behövde ladda sin mobiltelefon. I bostaden försökte han, enligt kvinnan, först krama henne och fick sedan ned henne på sängen där han satte sig grensle över henne och försökte dra av hennes byxor. Kvinnan gjorde motstånd och lyckades komma loss. Efter ytterligare tumult lämnade mannen bostaden.
Händelsen polisanmäldes och mannen åtalades för våldtäktsförsök men nekade till brott. Enligt hans berättelse förekom varken tvång, våld eller sexuella handlingar mellan parterna och han lämnade lägenheten direkt när kvinnan bad honom att gå.
De två nämndemännen som friar mannen anser inte att kvinnans berättelse är trovärdig. Skälen är att hon, enligt domen, under förhandlingen "skrattat och gråtit om vartannat" och inte tittat den åtalade mannen i ögonen. I domen står också att kvinnan "under förhöret med henne varit spänd och inte avslappnad vilket hon borde varit om den berättelse som hon lämnat varit riktig". Enligt nämndemännen har åklagaren därför inte förmått styrka åtalet.
Rättens ordförande och den tredje nämndemannen anser tvärtom att kvinnans berättelse är klar, detaljerad, sammanhängande och utan motsägelser. De anser att hennes uppgifter stöds av flera sms-meddelanden som hon samma natt skickade till tre bekanta.
De anser också att den åtalade mannens berättelse är mycket vag med svävande besked och en "verklighetsfrämmande" förklaring till varför han blev ombedd att lämna lägenheten. Enligt de två skiljaktiga ledamöterna är det ställt utom rimligt tvivel att mannen försökte tvinga till sig en sexuell handling och därför borde dömas för våldtäktsförsök.
Kvinnans målsägandebiträde Kronje Samuelsson tycker att domskälen är "helt uppåt väggarna".
– Det är chockerande läsning. Jag tycker inte att man kan göra en trovärdighetsbedömning på det sätt som nämndemännen har gjort. Man bedömer inte trovärdigheten i uppgifterna utan hennes agerande i rättsalen. Det är häpnadsväckande, säger han.
– Nämndemannadomar i sig är inte ovanliga. Men att man uttrycker sig så här har jag aldrig varit med om tidigare.
Kronje Samuelsson har varit i kontakt med sin klient och domen kommer att överklagas.
– Vi ser med tillförsikt fram emot hovrättens prövning, säger han.
UNT har varit i kontakt med en av de två nämndemännen som valde att fria mannen. Hen vill inte kommentera domen.
– Det vi har bestämt och bedömt står i domen. Jag har inget mer att tillägga, säger nämndemannen.
Så här lyder domstolens motivering i sin helhet:
"Enligt tingsrättens mening är målsägandens berättelse inte trovärdig av följande skäl. Hon har skrattat och gråtit om vartannat under förhandlingen och hon har inte någon gång under förhandlingen tittat den tilltalade i ögonen. Hon har vidare under förhöret med henne varit spänd och inte avslappnad vilket hon borde varit om den berättelse som hon lämnat varit riktig. Åklagaren har således inte förmått styrka åtalet. Åtalet ska därför ogillas".