Vad beror det på att så många kvinnor känner sig otrygga?
– Det finns både en reell risk och en upplevd risk. Och det är något kvinnor tar med sig som en del av sin vardag.
Hur kan det vara så att kvinnor ska behöva vara rädda i sin vardag?
– Grundproblemet är att det finns en del män som ger sig på andra människor, både kvinnor och män. Ungefär 85 procent av våldet mot andra människor utförs av män. Och orsakerna till det är mångfacetterade. Det finns ingen quickfix. Det har både att göra med hur män uppmuntras att utöva våld. Men också hur samhället och rättsystemet många gånger låter dem komma undan med det.
Hur menar du att män uppmuntras att använda våld?
– Det finns flera exempel inom sporten och reklamen där en manlig aggressivitet premieras. Och det börjar tidigt där man redan i leksaksaffären kan se en förväntning på flickor att de ska bli beskyddade och vara eftergivna medan pojkar ska vara de beskyddande, med riddare, svärd och transformers.
Hur påverkar detta så att kvinnor blir hotade?
– Flickor och kvinnor som blir så självständiga att de kan försvara sig själva blir en oerhörd provokation mot den rådande ordningen.
Varför kan ökad jämställdhet upplevas som ett hot?
– När man börjar frånta privilegier är det en stor grupp som reagerar och vill behålla dem. Andra förstår att de behöver dela med sig. Några blir arga och vill återställa ”ordningen”. Men det finns även kvinnor som inte bara accepterar underordningen, utan även vill bevara den rådande ordningen. Och det kan vara lika besvärande med starka flickor som visar att de inte behöver beskydd som det är med pojkar som säger att de känner sig svaga.
Hur påverkar det pojkarna?
– Det stora brottet mot våra pojkar är att vi tvingar in dem i en roll där de inte får vara värnlösa utan att vi ska tuffa till dem. Det handlar också om att män som inte tillåts visa sina känslor har en uppsjö av tårar inom sig. Och när de får se att andra får gråta ut blir det en provokation mot den svarta sjön de bär inom sig. Men det här är så starkt att många som hör mig säga det här skulle hånskratta bara för att jag tror att det är så.
Det känns som ett arbete på oerhört lång sikt. Finns det något annat man kan göra åt problemet?
– Det handlar om många olika saker. Stadsplaneringen är en. Att tänka på belysningen så att det inte blir mörka vrår. Engelska parken är ett tydligt exempel på en plats som upplevs som otrygg där det är lätt att gömma sig när det är mörkt. Och då kan man se till att poliser patrullerar oftare i de områden som upplevs som otrygga av kvinnor. Men det handlar också om hur rättsväsendet hanterar den här typen av brott.
Vilka attityder styr rättsväsendet menar du?
– Forskningen har visat att män och kvinnor som utsatts för våld bemöts olika. Många utredare som jobbar med sexuellt våld vet att det gäller att hamna hos ”rätt åklagare” för att förövaren ska bli dömd. Man kan också se att män som blir utsatta för en gruppvåldtäkt av andra män får en helt annan behandling än en kvinna. Det är ingen som frågar det manliga offret om han var berusad till exempel, vilket man kan göra om en kvinna blivit utsatt.
Unga män utsätts oftare för våld men är mindre rädda. Borde de också vara rädda?
– Det handlar också om hur man fostras till att vara aktiv eller passiv. Flickor lär sig att inte ta för sig och inte gå i clinch. Och det påverkar hur utsatt man känner sig.
Finns det något jag som man kan göra?
– Man kan följa med kvinnliga bekanta i otrygga områden. Till exempel kan man via Facebook bland sina vänner efterlysa sällskap om man ska ut och springa och erbjuda sina kvinnliga vänner att följa med. När man är ute och går på stan på kvällen och kommer i kapp en kvinna är det bättre att passera henne i stället för att sakta in och gå bakom.