På torsdag ska beslut fattas om Dawastiftelsen ska få bygga ett islamiskt center i Stenhagen. Frågan har blivit omdebatterad och har enligt kommunen väckt oro i området.

Centret är tänkt att bli en plats för att be, studera Koranen och umgås. Dawastiftelsen har även uppgett att ett syfte är att hjälpa unga muslimer att integreras. 

Det är dock själva Dawastiftelsen som stått i fokus för mycket av diskussionen. Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, beskriver dawa som en konservativ inriktning av islam som i delar av världen har en bokstavstrogen fundamentalistisk samhällsordning med sharialagstiftning som mål. 

– Dawa betyder mission, men den riktas inte utåt utan mot muslimer. Man vill att muslimer ska ta till sig det man anser är den rätta formen av islam. Som jag ser det gynnas integrationen mer av en liberalteologisk tolkning, som bidrar med bland annat jämställdhetstankar, säger han.

Enligt Mohammad Fazlhashemi följer församlingen i Stenhagen en tolkningstradition som är värdekonservativ, men håller sig borta från inblandning i politik.

– De har tagit socialt ansvar och har exempelvis arbetat aktivt med att hålla ungdomar borta från gängbrottslighet och droger.

Vissa är oroliga att centret ska leda till radikalisering. Finns fog för oron?

– Steget från värdekonservativ till radikal är inte långt. Men med tanke på att församlingen håller sig borta från politiken är risken inte så stor i det här fallet. 

I Försvarshögskolans rapport "Mellan salafism och salafistisk jihadism" från 2018 varnas för att det i Stenhagen och Gottsunda finns risk för radikalisering eftersom "det saknas muslimska krafter i staden som kan hålla tillbaka extrema element". Magnus Ranstorp, forskare på Försvarshögskolan, vill inte uttala sig om Dawastiftelsen i Uppsala eftersom han inte vet något om personerna bakom den. Däremot har han sett att stora center kan vara negativt.

– I ett område behövs en mångfald av trosinriktningar. Många små aktörer är betydligt bättre än en dominerande aktör, säger han. 

Varför det?

– Det finns en fara i att lägga alla ägg i en korg. Om den stora aktören har en inriktning som är antidemokratisk och exempelvis kvinnoförtryckande kan det få rätt långtgående negativa effekter på lokalsamhället. Ett större center samlar många personer och riskerar att tränga undan andra inriktningar. 

Magnus Ranstorp menar därför att politiker behöver utreda vilken påverkan ett center kan få i området samt vad aktörer som redan finns där, och som har mindre bönelokaler, anser. 

Men detta är ju ett bygglovsärende, och då får kommunen inte ta hänsyn till verksamheten som ska bedrivas?
– Ja, vi har det regelverk vi har. 

Stiftelsen säger att de ska hjälpa muslimer att integreras?

– Integration är bara ett honnörsord som inte betyder något innan man visar hur det konkret och faktiskt ska gå till. 

I vanliga fall fattas bygglovsbeslut av tjänstemän, men eftersom det här fallet ses som känsligt tas beslutet av politikerna i plan- och byggnadsnämnden. Lagen tillåter inte att hänsyn tas till själva verksamheten när bygglov ska ges. Flera partier – M, KD och SD – vill därför upphäva detaljplanen för att på så sätt stoppa bygget, något som är möjligt i detta fall. C har ännu inte bestämt sig. 

S, V, L och MP har dock sagt sig vilja ge bygglov. Håller de kvar vid det kommer centret därmed kunna byggas.