– Perfekt att det här fanns när man varit ledig i flera dagar. Vi läste om evenemanget på Facebook och bestämde oss ganska direkt, berättade Sara Axelberg som vimlade med familjen bland alla barnvänliga program på Ankdagen vid Polacksbacken under måndagen. Sonen Eli prövade kast med liten anka mot en pyramid av skramlande tomburkar.
Ankdagen är uppföljaren till det avsomnade Ankracet, som under några år inledde Forsränningen i Fyrisån sista april. Nu arrangeras i stället en familjedag med tydlig ankprofil, som en slags uppvärmare inför kommande folkfest vid ån. Överskottet från dagen skänks till Akademiska sjukhusets barnfond.
I den allt varmare måndagssolen växte köerna efter hand riktigt långa på festivalområdet. Ponnyridning, ankfångst och hoppborgar var populära mål. Årets spindel i nätet för hela Forsränningsspektaklet är Emil Arvidsson, som därför får titulera sig Forskarl. Han började grovplaneringen redan för tio månader sedan och har nu en hel kommitté av medarbetare kring sig. Arrangör är som vanligt Uppsala teknolog- och naturvetarkår.
En vecka är kvar till själva huvudnumret men på Ankdagen verkade Emil Arvidsson ha det mesta under kontroll. Måndagen innan provrände han utför Kvarnfallet. Resultatet lovar gott för årets åskådare:
– Vi plumsade i ordentligt, konstaterar han.
Det mesta blir sig annars likt vid årets Forsränning som är den 45:e sedan starten 1975. Hållbarhet har seglat upp som ett nytt honnörsord. Emil Arvidsson medger utan omsvep att det knappast är miljökorrekt att släppa ut 123 stora cellplastekipage på vattnet, som inte sällan upplöses i sina beståndsdelar under färden, men tycker ändå att en hel del görs för att mildra effekterna. Återanvändning är ett steg:
– Förra året sparades 50-60 båtbottnar som återanvänds i år. Det minskar den plast som används och den mängd som slängs, säger han.
Strax intill festivalområdet pågick byggandet av årets drygt 100 farkoster som, i bästa fall, ska besegra Fyrisåns utmaningar. Bland flottbyggarna själva var stämningen optimistisk på måndagen. Det gällde både byggprojektens förverkligande och årännandets framgångar:
– Målet? Ja det är väl att flotten ska hålla igenom första fallet, summerade Veronica Stoehr som byggde på en farkost med kombinerat ko- och pirattema tillsammans med Ebba Ekholm, båda studenter på Sveriges lantbruksuniversitet.
Emma Lindbjer och Anders Steinruds flottbygge ska leda tankarna till ett vattentorn, prytt med bilder av en äppelskrott och en sopbil. Uppdragsgivare är Uppsala vatten, nykomlingar i forsrännarkampen, som svarar både för stadens vattentillförsel, sophämtning och omvandlingen av matavfall till biogas. Färden nedför ån ingår i 10-årsjubileet av Uppsala vatten som kommunalt bolag.
Bland övriga flottbyggare pågick omvandlingen av de tjocka vita cellplastblocken till bland annat en kamelflotte och en husflotte. Den som kantar Fyrisån på sista april kan själv bedöma hur de lyckades – och huruvida kamelen verkligen når lugnvattnet nedom Islandsfallet med båda pucklar i behåll.