Flickan misstänktes ha utsatts för sexuellt ofredande och en förundersökning inleddes under ledning av kammaråklagare Annika Bokefors i Uppsala. Åklagaren begärde att tingsrätten skulle utse ett målsägandebiträde som stöd för flickan, inför det första polisförhöret. Målsägandebiträdet ska hjälpa brottsoffret i rättsprocessen.
– Flickan är bara 14 år. Jag tyckte att det var ganska klart att det behövdes ett målsägandebiträde för att stötta henne, säger Annika Bokefors.
Tingsrätten avslog emellertid önskemålet. Åklagaren övervägde därför att överklaga tingsrättens avslag till hovrätten för att få en ändring av beslutet – men kunde konstatera att det var oklart om hon över huvud taget hade rätt att överklaga.
Det finns ingen tydlig regel om vilka som får överklaga ett avslag om målsägandebiträde. Tidigare fall pekar i olika riktningar. Ibland har hovrätterna godkänt att åklagaren överklagat, i andra fall inte. Annika Bokefors valde ändå att gå vidare, men Svea hovrätt bedömde att hon inte hade rätt att överklaga och tog inte upp fallet. Samtidigt flaggade hovrätten för att rättsläget är mycket oklart och konstaterade att samma domstol kommit till rakt motsatt beslut i ett annat liknande fall.
Annika Bokefors anser att det mesta talar för att åklagarna borde ha möjlighet att överklaga:
– Vi är skyldiga att lämna in en framställan till tingsrätten om att utse målsägandebiträde, då verkar det också lämpligt att vi kan föra begäran vidare om det blir avslag, säger hon.
Sedan åklagaren vänt sig till Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum har nu Riksåklagaren begärt att Högsta Domstolen tar upp fallet till prövning. Till HD skriver vice riksåklagaren Kerstin Skarp att målsäganden i de allra flesta fall är den svagare parten i en brottmålsprocess – vilket "med betydande styrka" talar för att åklagaren borde få överklaga avslag om målsägandebiträden.
Åklagare Annika Bokefors hoppas att frågetecknen ska rätas ut inför liknande situationer i framtiden:
– Viktigast ur mitt perspektiv är att det klargörs vad som gäller. Om åklagaren inte har klagorätt är det viktigt att det finns rutiner så att det blir tydligt för målsäganden att det är denne som själv måste klaga.
Först efter HD:s beslut – om fallet tas upp till prövning – och en eventuell ny prövning i hovrätten står det klart om flickan i Uppsalafallet får något målsägandebiträde. Riksåklagaren har begärt snabb handläggning av ärendet, eftersom det gäller sexualbrott mot barn under 15 år.