Maria Sjölund som bor i Nyby Gård har lagt om sina vanor de senaste ett-två åren. Hon äter mer vegetariskt, har slutat flyga, letar kläder på loppis och har köpt en elcykel för att minska på bilåkandet.

– Jag känner inte minst att jag måste föregå med gott exempel inför barnen. Till vardags cyklar vi mycket hela familjen. När barnen ville åka till Teneriffa nu på sportlovet sa vi att vi inte kan flyga för klimatets skull. Och de förstår, säger hon.

Maria Sjölund är långt ifrån ensam. 65 procent av de drygt 1 800 personer som besvarat UNT:s klimatenkät har ändrat en eller flera vanor det senaste året för att leva mer klimatvänligt. Det som flest förändrat är köpbeteende. 63 procent uppger att de konsumerar färre nya prylar i dag än för ett år sedan. Äta mindre kött är det också många som börjat göra: 53 procent. Att ta bilen mer sällan svarar 41 procent. Majoriteten av de som förändrat sig uppger att de har ändrat flera vanor.

Men det är ju inte alltid lätt att veta vad som är bäst för klimatet, påpekar Maria Sjölund.

– Vissa saker är ju så komplexa. Ta det här med att man tror att en matkasse i tyg är jättebra jämfört med en plastpåse. Men bomullsproduktionen kräver väldigt mycket vatten och är tydligen inte alls särskilt bra.

29-årige Uppsalabon Pontus Ambros, som även han besvarade UNT:s enkät, har också nya vanor. Han äter mindre kött, köper färre nya prylar och flyger betydligt mindre i dag än för ett år sedan.

– När jag flyttade tillbaka till Uppsala i höstas kollade jag runt bland familj och vänskapskrets om de hade möbler som de inte längre ville ha. Jag försöker dra ner på prylkonsumtionen, säger han.

Är det lätt eller svårt?

– På ett sätt kan det vara svårt, för vi lever ju i ett samhälle där vi blir matade med att vi ska ha en ny tv och ny telefon. Men min största uppoffring har varit flyget.

Pontus Ambros jobbar på Uppsala universitet med forskning just om klimatfrågan kring Östersjön, och behöver resa mycket i jobbet. Men det senaste året har han skippat flyget och i stället åkt tåg, buss och färja.

– Det tar mycket längre tid och är dyrare. Men om man jobbar med klimatfrågor måste man leva som man lär. Det handlar om trovärdighet.

Utöver de färdiga svarsalternativen i klimatenkäten vad gäller nya vanor var det många som i fritextsvar listade andra förändringar man gjort. Undvika palmolja, flytta från förort till centrum för att ha gångavstånd till allt, utesluta grönsaker och råvaror som inte finns i Sverige, propagera för mer kärnkraft, installera solceller och undvika engångsprodukter är några av hundratals svar.

Totalt uppger 54 procent i enkäten att de blivit mer oroliga över klimatförändringarna det senaste året. Både Maria Sjölund och Pontus Ambros känner mer oro.

– Sommaren med alla bränder och den låga grundvattennivån var definitivt en tankeställare. Det kändes läskigt. Sedan är jag lite nördig och läser alla rapporter som kommer och det är klart att man blir väldigt orolig då, säger Maria Sjölund.

Även Pontus Ambros följer rapporterna som visar att utsläppen går åt fel håll. Han tror att den ökade oron till viss del kan handla om att människor börjar tappa tron på vårt samhällssystem.

– Vi lever i ett samhälle där vi ska jobba mycket för att tjäna pengar så vi kan köpa saker och då bli lyckligare. Men folk börjar nog inse att vi inte blir lyckliga av prylar och av hög BNP.