Den slutsatsen drar forskare vid Falu lasarett, Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet i en studie som publiceras i facktidskriften Journal of Ophthalmology.
– Eftersom vår studie är den första i sitt slag i Sverige bör resultaten än så länge tolkas försiktigt. De ligger dock i linje med rapporter från andra länder om att rickettsiaainfektioner kan vara en orsak till uveit, säger Kenneth Nilsson, överläkare vid Akademiska sjukhusets mikrobiologiska klinik.
Studien omfattar 48 patienter som fått diagnosen uveit vid Falu lasarett. Skäl till att de sökt vård var till exempel att ögat var rött, att det gjorde ont i ögat, dimsyn och stark ljuskänslighet.
Blodprover visade att ett flertal patienter hade antikroppar i blodet mot Rickettsiabakterier, som hos sju av dem steg till så höga nivåer att forskarna tolkade det som tecken på en akut, pågående infektion.
– Det finns många rickettsiaarter i världen, men bara två har påträffats hos människor i Sverige. Den i särklass vanligaste heter rickettsia helvetica, så sannolikt är det den som patienterna varit utsatta för. Rickettsia helvetica smittar via fästingbett, säger Kenneth Nilsson.
Rickettsiainfektioner kan behandlas med vissa antibiotika, vilket också skedde för de sju patienterna med tecken på en akut infektion. När de fick behandlingen sjönk halterna av antikroppar mot rickettsiabakterier snabbt till låga nivåer.
Forskarna kan inte utesluta att patienterna bara råkade ha en akut rickettsiainfektion samtidigt som sin ögoninflammation, utan något som helst orsakssamband. Samtidigt konsterar de att antikroppar mot rickettsiabakterier var betydligt vanligare bland patienterna med uveit än bland friska blodgivare, patienter med reumatiska sjukdomar – som är en grupp med mycket förhöjd risk för uveit – och patienter som sökt vård av andra skäl än ögonproblem.
Enligt forskarna är det ännu för tidigt att rekommendera att rutinmässig ta blodprover för att undersöka antikroppar mot rickettsiabakterier hos patienter som söker vård för uvetit.
– Däremot bör vår pilotstudie öppna för fortsatt forskning i betydligt större grupper av patienter med uveit. Viktiga frågor att besvara är om det hos en del av dem verkligen finns ett orsakssamband mellan rickettsiainfektionen och inflammationen i ögat, och om det i så fall går att med antibiotika påverka sjukdomsförloppet på både kort och längre sikt, säger Kenneth Nilsson.