Gärningsmannen döms för mord till nio års fängelse, efter avräkning av den så kallade ungdomsrabatten. Om gärningsmannen varit vuxen skulle straffet blivit fjorton års fängelse, enligt Uppsala tingsrätt, som meddelade sin dom på tisdagen. 20-åringen döms också att betala skadestånd till 17-åringens närmaste anhöriga. Tingsrätten är enig om domen.
Kammaråklagare Anne Sjöblom yrkade på nio års fängelse för mord, när rättegången avslutades. Det blev således också tingsrättens dom.
– Jag tycker att tingsrätten gjort rätt. Bestämmelserna om påföljd för mord betyder att det blir nio års fängelse för en gärningsman i den här åldern, säger Anne Sjöblom.
Gärningsmannen hade ännu inte fyllt 20 år när mordet skedde. Förövare som är under 21 år när brottet begås ska ha mildare straff än en vuxen person, enligt reglerna i brottsbalken.
17-åringen fick två knivhugg i bröstkorgen på kvällen den 19 augusti intill Kvarngärdesskolan. Pojken fördes i ambulans till Akademiska sjukhuset men hans liv kunde inte räddas. Det är klarlagt att ett bråk utbröt strax innan knivangreppet med flera inblandade, men uppgifterna om exakt vad som hände går isär från de vittnen som hörts i utredningen. I vissa fall har vittnen också ändrat sina berättelser under utredningens gång.
Några dagar efter mordet greps den 20-årige mannen. Han häktades senare och har sedan dess suttit frihetsberövad. Mannen har hela tiden nekat till brottsmisstanken och hävdat att han inte befann sig på brottsplatsen. Åklagarens tyngsta bevis vid rättegången i mitten av december var de vittnen som pekade ut honom som gärningsman. Uppgifter finns också om att 20-åringen och 17-åringen hade hamnat i en ordväxling dagen innan mordet.
Enligt domstolen har 20-åringen i rätten gjort ett trovärdigt intryck. Hans uppgifter om var han befunnit sig under mordkvällen stöds också av telefonuppkopplingar och fotografi. Men domstolen slår fast att flera samstämmiga vittnesuppgifter bevisar att 20-åringen fanns på brottsplatsen och var den som knivhögg 17-åringen. Rätten slår också fast att 20-åringen vid tillfället var arg på den yngre pojken och därmed hade motiv att angripa honom.
Enligt domstolen finns inga förmildrande omständigheter som leder till att mannen i stället skulle dömas för dråp. Rätten slår fast att inga uppgifter finns om att 17-åringen skulle ha varit beväpnad. Att 20-åringen i samband med bråket drog fram en kniv och högg 17-åringen rakt i hjärtat innebär att gärningen ska bedömas som mord, enligt tingsrätten.
Ingen teknisk bevisning binder 20-åringen till brottet. Under polisutredningen har flera knivar tagits i beslag i området, men ingen av dem har kunnat kopplas till mordet. Utredarna väntar emellertid på svar angående två knivar som hittades sent under utredningen intill en tänkbar flyktväg. Uppgifter i utredningen visar också, enligt tingsrätten, att en av de män som fanns på platsen vid bråket var beväpnad med en machete, som emellertid inte är mordvapnet. Macheten hittades senare av polisen på skolans tak.
LÄS MER: Obesvarade frågor inför mordrättegång
Inget klart motiv till mordet har gått att få fram. I polisförhören under utredningen finns uppgifter om allt från pengaskulder till munhuggning som övergått i hot och kränkningar. Många uppgifter förekommer också om narkotikahantering bland flera av de unga män som förhörts. Samtliga är mer eller mindre nära bekanta med varandra.
Utredarna är övertygade om att fler personer har information om händelsen som de inte lämnat till polisen. Det är exempelvis klarlagt att två tonårsflickor fanns i närheten av brottsplatsen under hela händelseförloppet, och kan ha gjort viktiga iakttagelser. De har inte kunnat identifieras och har heller inte hört av sig till polisen, trots vädjanden via media.
I domen slår tingsrätten fast att målet "omgärdats av en mängd rädda och skrämda vittnen" och präglats av en tystnadskultur. Åklagaren instämmer i den bilden:
– Jag delar tingsrättens uppfattning och kan konstatera att jag fått fortsatt tillstånd att ålägga den dömde restriktioner i häktet. Det är inte så vanligt efter att domen meddelats men i det här fallet är det viktigt eftersom människor varit rädda att berätta, säger Anne Sjöblom.
Restriktioner innebär exempelvis att en misstänkt eller dömd person inte får ha kontakt med sin familj eller sina bekanta under tiden i häktet, för att inte kunna påverka utredningen eller vittnen. Domen kommer med största sannolikhet att överklagas till hovrätten.
Har vittnenas rädsla försvagat bevisningen i fallet?
– Jag tycker inte det. I förhören hos polisen har de gjort säkra utpekanden och sedan har de kunnat lämna förklaringar till varför de ändrat sig, säger Anne Sjöblom.
LÄS MER: Vittnen har inte hittats
Den åtalade mannen yrkade under rättegången, via sin försvarare, på friande dom. Hela rättegången i Uppsala tingsrätt hölls bakom stängda dörrar av hänsyn till de inblandades låga ålder. Men enligt vad UNT erfar fanns det också en hotbild kring en eller flera personer inblandade i händelsen. En förundersökning om misstänkt övergrepp i rättssak, med koppling till mordfallet, pågår just nu.