När Konsumentverket tipsar om hur man fixar sin privatekonomi är deras viktigaste råd är att rätta mun efter matsäck, alltså att kolla upp vad man har råd med och bo därefter.
Agneta Wiman Marklund, som är budget- och skuldrådgivare i Uppsala kommun, är inne på samma spår:
– Jag säger alltid hyran först! Om du inte betalar hyran och elen i tid kan du bli vräkt.
Men om hyran chockhöjs eller räntorna skjuter i höjden?
– Se till att ha en buffert. Lägg undan lite pengar varje månad. Det är det enda som kan hjälpa dig i en akut situation.
Har du svårt att spara, kan det vara dags att tänka om och leta efter ett billigare boende, råder hon.
– Det är ju det många gjort när hyresrätter renoverats upp här i Uppsala. Det brukar inte vara så svårt när man väl är inne i systemet och kan byta inom beståndet, säger Agneta Wiman Marklund.
En undersökning från Boverket visar att boendet gräver störst hål för ensamstående med barn och singlar i hyresrätter. Enligt rapporten är det också de med hyresrätt som lägger mest av lönen på boendet.
Det är dyrare att bo i en hyresrätt än i en bostad som man äger, visar SCB:s kartläggning av hushållens boendekostnader. Villaägare lägger 15 procent av den disponibla inkomsten på boendet, hushåll i bostadsrätt 21 procent. För hyresgäster tar hyran en högre andel, 28 procent.
I andra länder i Europa är det vanligare att äga sin bostad. En kartläggning från Eurostat, som samlar in statistik från medlemsländerna, visar att 70,1 procent av befolkningen inom EU äger sin bostad.
Det kan skilja sig mycket mellan länderna när det gäller hur mycket av lönen man lägger på boendet. I Sverige avsätts i snitt 22 procent av inkomsten på boende, i Grekland så mycket som 42,5 procent medan man i Ungern bara behöver hosta upp 8,7 procent av sin inkomst.