2017 anmäldes betydligt fler mord och mordförsök med skjutvapen i exempelvis Stockholm än i Uppsala. Men utslaget per invånare slutade fjolårets facit för Uppsala på en dystrare siffra än vad som blev fallet i Stockholm.
Räknat per capita hade polisområde Skåne, i praktiken Malmö, flest anmälningar om skjutningar i landet, med 8,7 ärenden per 100 000 invånare.
Näst värst i statistiken var Uppsala län med 5,7 fall/100 000 invånare. Därefter kom de båda polisområdena Stockholm och Västra Götaland (Göteborg).
Daniel Larsson, kommissarie vid Uppsalapolisen, menar att den höga siffran för Uppsala hänger samman med narkotikahandeln.
– Vi har gjort många stora beslag av narkotika under det senaste året. De som blivit av med narkotikan har ofta köpt in den på kredit. Går partiet förlorat uppstår en skuld som måste betalas och det kan sluta med att någon blir skjuten.
Enligt Daniel Larsson satsar Uppsalapolisen mycket på att komma åt den grova organiserade brottsligheten. Han säger att alla operativa enheter har fokus på gängkriminaliteten och tror att det är förklaringen till de knarkbeslag som skett på senare tid.
Ett exempel är det parti på över 500 kilo bensodiazepiner som polisen beslagtog i julas, värt runt 30 miljoner kronor, vilket enligt åklagaren är det största av sitt slag i Sverige någonsin.
Andra förklaringar till skjutningar som Daniel Larsson nämner är bråk om territorier för narkotikaförsäljning samt interna konflikter i kriminella miljöer i Stockholm som spiller över till Uppsala.
– Under 2018 måste vi få stopp på ökningen av antalet skjutningar annars kommer det att bli ett normaltillstånd.
Enligt polisen finns det flera familjer i Uppsala där alla män har en kriminell livsstil. För att bryta mönstret tycker Daniel Larsson det vore bra om hela familjen på frivillig väg kunde förmås att flytta.
– Det kan handla om en familj där en äldre bror vill lämna kriminaliteten medan de yngre är på väg in i brottslighet. Då kan hela familjen behöva omlokaliseras. Det är en komplex åtgärd men kommer att vara värt insatsen.
Den 1 januari skärptes minimistraffet för grovt vapenbrott till fängelse i minst två år vilket medför häktning av den misstänkte. Daniel Larsson tror att det på sikt kan avskräcka kriminella från att bära vapen.
Vidare menar han att de lagar som reglerar straffen för ungdomsbrottslingar är förlegade och behöver skärpas.
– I dag ser vi tolvåringar som utnyttjas som narkotikakurirer och 16-17-åringar som får utföra skjutningar på uppdrag av andra. Det hänger samman med att vi har ett system med straffrabatt för unga brottslingar vilket är något som behöver förändras.