Det var inte ofta, men när det väl hände var uppståndelsen stor. Stormaktstidens stora vetenskapsman, Olof Rudbeck, höll i instrumenten och på bordet låg ett lik som dissekerades inför allmänhetens ögon. Det var kanske inte så konstigt då som det skulle upplevas nu, att bjuda in allmänheten till en dissekering av en människokropp.
I dag skulle det kallas för en freakshow, något makabert och motbjudande som skulle orsaka polisanmälningar, kraftfulla protester och åtskilliga spaltmillimetrar på UNT:s insändarsida.
Hur motbjudande detta evenemang upplevdes av 1600-talets invånare vet han inte, men antikvarien Urban Josefsson tror att den tidens Uppsalabor såg det hela med lite andra ögon än våra.
- Man hade ett mer direkt förhållande till döden än vad vi har i dag. Folk dog tidigare än i dag och vanligen i hemmet. En viktig sak var att visa hur människokroppen är uppbyggd. Man ville visa hur sinnrikt kroppen är skapad och vilken möda Gud har lagt ned på den.
Ståplatser fanns det gott om, och det var inga problem att få in över 200 personer i lokalen. I förhållande till fåtalet medicinstuderande som fanns i Uppsala på den tiden så var teatern fullkomligt överdimensionerad.
Så det blev inte bara en föreläsning för en handfull blivande läkare, de tiotal tillfällen under 1600-talets andra hälft som ett lik dissekerades.
- När man väl hade tillgång till ett lik så var det en väldigt stor händelse i Uppsala.
Liken kom till en början från avrättade brottslingar. Senare blev det tillåtet att använda bland annat tiggare som avlidit på stadens gator, och i anatomiska teaterns ingång finns bland annat skelettet av en liten flicka.
Olof Rudbeck skrev ihop ett inbjudningsprogram och det såldes biljetter för betydande summor. Urban Josefsson berättar om den tyske hertigen, Albrecht av Sachsen Gotha, som besökte en dissekering i anatomiska teatern 1670.
Även drottning Kristina såg på när Olof Rudbeck höll en av sina dissekeringar, men den hölls på Uppsala slott.
2006 hölls ännu en anatomilektion i lokalerna, men den gången på en hjärna som någon i sitt testamente donerat till undervisning. Och några biljetter till allmänheten såldes inte…
- O, nej! Jag tror att vi vill att det här ska vara en strikt vetenskap i dag, aldrig för någon som är ute efter en kick.
Dissekerade lik inför betalande publik
En överdimensionerad anatomisk teater fylldes på med betalande Uppsalabor som publik. En otänkbar tanke i dag, menar antikvarien Urban Josefsson som tar med UNT tillbaka till anatomiska teatern under 1600-talets senare hälft.
Antikvarie Urban Josefsson visar anatomiska teatern.
Foto: Hans E Ericson
FAKTA
Gustavianum
Byggår: 1625 nämns ofta som året då huset stod färdigt, men byggnadshistorien är invecklad. Delar av byggnaden går tillbaka till medeltiden. Bland annat användes delar som tidigare ingick i ärkebiskopens gård. Det är inte helt säkert att det var Casper van Panten som gjorde ritningarna till Gustavianum, men det var vetenskapsmannen Olof Rudbeck den äldre som lät bygga kupolen och anatomiska teatern 1662-1663. Byggnaden invigdes 1997 som Museum Gustavianum.
Antal besökare: 46 715 förra året.
Vanliga frågor: ”Vad är den där gröna saken på taket?” (soluret).
Så jobbar vi med nyheter