â Det kĂ€nns bĂ„de spĂ€nnande och engagerande att delta i den hĂ€r utvecklingen, sĂ€ger Fredrik Mats Nilsson, arkitekt pĂ„ White i Uppsala.
Och vad innebÀr dÄ den hÀr utvecklingen för Uppsalas identitet? SvÄrt att svara pÄ, tycker Fredrik Mats Nilsson.
â Men Uppsala Ă€r i hög grad en karaktĂ€rsfull stad, dĂ€rför Ă€r det ocksĂ„ extra viktigt hur den förĂ€ndras, sĂ€ger han.
PÄ mÄnga hÄll i staden etableras nya omrÄden och byggnader som förÀndrar stadens utseende, samtidigt som de historiska elementen finns kvar.
â Merparten av de stadsdelar som vi rör oss i har ju egentligen inte den historiska karaktĂ€r som man kanske syftar pĂ„ i Uppsalas identitet. ĂndĂ„ Ă€r det en viktig ingrediens i vad som utgör Uppsala, sen kan man ju frĂ„ga sig om det Ă€r positivt eller negativt, sĂ€ger Nilsson.
Detta innebÀr inte att en arkitekt struntar i en stads karaktÀr eller identitet vid arbetet med en nybyggnation. Samtidigt utvecklas arkitekturen, precis som allt annat. Detta kan innebÀra att en ny byggnad inte fÄr exakt samma utseende som dess föregÄngare, eller som Àr av samma karaktÀr som dess omgivning.
â Jag tror man fĂ„r acceptera att saker och ting förĂ€ndras men samtidigt mĂ„ste man sĂ„klart ta hĂ€nsyn till en stads identitet. Det Ă€r en stor del av vĂ„rt arbete, sĂ€ger Fredrik Mats Nilsson.
Vid varje nybyggnation finns det olika förutsÀttningar att förhÄlla sig till: omgivning, krav frÄn bestÀllare och anvÀndare, ekonomi och hÄllbarhet för att nÀmna nÄgra.
â Arkitektur försöker svara pĂ„ samtidsfrĂ„gor, vilket behov som finns utifrĂ„n olika perspektiv. I stort handlar det om vart samhĂ€llet vill nĂ„gonstans och vad vi har för typ av drömmar. FrĂ„gor som en enskild individ inte kan svara pĂ„.
SÄ hur bygger man snyggt och tidlöst och gör alla nöjda och glada? Kanske Àr det en omöjlig uppgift. Föreningen Arkitekturupproret gapar efter traditionella stilar samtidigt som andra ser modernismen som rÀtt vÀg att gÄ. Fredrik Mats Nilsson Àr medveten om debatten men uppger att den inte finns pÄ samma sÀtt inom arkitektkÄren.
â Det finns nog fĂ„ arkitekter som tycker att Arkitekturupprorets spĂ„r Ă€r rĂ€tt vĂ€g att gĂ„, men jag gillar att de höjer rösten. Personligen har jag inte kĂ€nslan av att Ă„sikterna Ă€r sĂ„ polariserade, att halva Sverige vill bygga si och halva
Sverige vill bygga sÄ. Men vi behöver mer input frÄn allmÀnheten, sÀger han.
AllmÀnhetens tyckande Àr nÄgot som arkitekter tar hÀnsyn till genom hela processen. Stiltrender Àr ett annat perspektiv. Rosendal i södra Uppsala, ett av de nya omrÄdena som nyligen vÀxt framt, karaktÀriseras av höga hus och stor variation. Och just variationen har kommit att bli en nutida trend.
Hur förhÄller arkitekter sig till trender?
â Tidlösheten Ă€r en viktig aspekt, det som vi bygger nu ska ocksĂ„ fungera om 50 eller förhoppningsvis 100 Ă„r. Just variationsgrejen finner jag spĂ€nnande men Ă€r inte sĂ€ker pĂ„ att det Ă€r rĂ€tt. Och det stör mig lite grann, nĂ€r man med hjĂ€lp av variation pĂ„ hus lĂ„tsas som att det Ă€r mĂ„nga smĂ„ fastigheter nĂ€r det egentligen Ă€r en stor, sĂ€ger Fredrik Mats Nilsson.
â Men om man följer en trend eller inte, Ă€r absolut inte avgörande för om byggnaden blir bra eller dĂ„lig. Typiskt sett Ă€r det mycket viktigare att byggnaden utförs med hög kvalitet Ă€n vilken stil den kan sĂ€gas tillhöra.
SĂ„ hur skapar man en snygg byggnad?
â NĂ€r det kommer till hur byggnaden ser ut, kan jag bara svara för mig sjĂ€lv. Jag frĂ„gar mig sjĂ€lv om jag tycker jag att det hĂ€r blir bra. Sedan frĂ„gar jag sĂ„ mĂ„nga andra som möjligt och gör en bedömning utifrĂ„n det.