För cirka tre år sedan upptäckte Uppsala kommuns tjänstemän att reglerna för drivbänkar och växthus på odlingslotter bröt mot plan- och bygglagen. Enligt kommunens tolkning är ett 1,5 meter högt växthus inte tillåtet eftersom det går att vistas i. Därför ska det räknas som en byggnad och då krävs bygglov.
De nya reglerna för fritidsodling som sedan jobbades fram omfattar även bevattning, kösystem, tillståndsgivning och krav på tillfälliga parkeringstillstånd. Kommunen har i flera år diskuterat nyordningen med Uppsalas odlarföreningar.
– Vi har hörsammat odlarföreningarnas synpunkter och vissa justeringar har gjorts, säger Anders Lovén, markförvaltare på mark- och exploateringsavdelningen och den som ansvarar för att skriva avtal med respektive odlarförening.
Elisabet Alphonce är en av hundratals fritidsodlare som kan tvingas riva sina växthus om Uppsalas politiker väljer att besluta om ny maxhöjd för drivbänkar på odlingslottsområden.
I våras satte hon upp ett växthus på sin odlingslott vid Hällbyvallsodlarna i Luthagen. Växthuset, som egentligen är två meter högt och nedgrävt för att klara den tillåtna maxhöjden på 1,5 meter, gör det möjligt för henne att odla sånt som egentligen växer i en annan växtzon
– I sommar har jag bland annat odlat tomater, paprika och aubergine och nu i vinter hade jag tänkt så sallad, grönkål och andra bladgrönsaker, säger Elisabet Alphonce och visar upp det halvcylinderformade växthuset som är täckt med grön plastväv.
Hennes mål är att så mycket som möjligt av det hon äter ska vara egenodlat. Dels för miljöns skull, dels av krisberedskapsskäl, eftersom egna skördar minskar beroendet av andra länders livsmedelsproduktion.
– Hur kan man införa regler som inte överensstämmer med hållbarhet? Det som skulle behövas är snarare regler som är mer tillåtande än i dag vad gäller växthus.
Hos odlarföreningen Årstablomman i Årsta syns flera drivbänkar som är högre än 0,9 meter, utan att man för den skull kan vistas i dem. Eva Källander är ordförande i föreningen och kallar sig själv för höghusbonde. Hon är en av flera fritidsodlare som varit delaktig i diskussionerna med kommunen.
– Jag tycker att kommunen har lyssnat på oss odlare, men jag vet ju inte ännu hur avtalet slutgiltigt ser ut, säger hon.
Men även hon är bekymrad över att maxhöjden på drivbänkar sänks från 1,5 till 0,9 meter.
– Det är många växter som växer högre än 0,9 meter, till exempel tomater, gurkor och olika bönor och ärtor. Ja, även en del pumpor.
Att växthustrenden till viss del behöver begränsas har hon dock förståelse för.
– Jag tycker inte att vi ska bygga områden med stora växthus, slarvigt ihopspikade av bräder och plast, som gör att det ser skräpigt och tråkigt ut, säger Eva Källander.
När de nya avtalen med odlarföreningarna kan skrivas beror på om politikerna i kommunstyrelsen väljer att godkänna regelförslaget på sitt sammanträde den 20 november eller om man vill göra ytterligare ändringar i dokumentet. Enligt Anders Lovén är ambitionen i nuläget att avtal ska skrivas innan årsskiftet.
Hur ska ni se till att de nya reglerna efterlevs?
– Odlarföreningarna är avtalspart och har ansvar för att berätta för sina medlemmar vilka regler som gäller, säger Anders Lovén.
Hur rimmar det här med kommunens ambitioner som klimatkommun?
– Det är den här linjen vi har gått på och vi tar inte ställning till hur det påverkar olika typer av växtlighet.
De nya reglerna för fritidsodling ska enligt förslaget gälla från och med årsskiftet, men kommunen tänker sig en övergångsperiod för att odlarna ska få tid på sig att åtgärda växthus som är för höga.