– Det är inte rimligt att sätta en ett och ett halvt-åring nästan en timme i bil till förskolan, säger Miia Riihimäki.
Att de skulle behöva åka en bit till förskolan var hon beredd på. Familjen bor på landet, 16 kilometer nordväst om Björklinge. Men hon utgick från att de skulle få plats på någon av de åtta förskolorna i Björklinge. I stället erbjöds de en förskoleplats i Storvreta, vilken de tackade nej till på grund av att resvägen blev helt orimlig.
Så småningom fick de i stället en plats på en förskola i Tuna backar, 35 kilometer från hemmet. Men inte heller det tycker Miia Riihimäki är rimligt.
– Vi kunde inte i vår vildaste fantasi föreställa oss att vi skulle få förskola någon annanstans än i Björklinge. Både jag och min man kan jobba hemma ibland. Ska vi då åka 140 kilometer om dagen i bil bara för att hämta och lämna på förskolan? frågar hon retoriskt.
Familjen har nu överklagat saken till förvaltningsrätten.
Caroline Sedin, chef för kommunens antagningsenhet, säger att det är brist på förskoleplatser i Björklinge.
– Generellt finns det också på våren mycket färre platser än på hösten när fem- och sexåringarna börjar skolan, säger Caroline Sedin.
Finns det verkligen ingen närmare förskola för den här familjen?
– I första sökomgången hade de lagt till några men inte alla förskolor i Björklinge. Senare har de lagt till fler förskolor, men då fanns inga platser kvar efter att de som sökt dit fått plats, säger Caroline Sedin.
I skolvalet till grundskolan, som har ett liknande antagningssystem som förskolorna, har man infört något som kallas "kommunens val". Det innebär att kommunen automatiskt fyller på med ansökningar till de närmaste skolorna för dem som inte får något av sina val. Något liknande system finns dock inte vid antagningen till förskolorna, trots att skollagen har en starkare betoning av närhetsprincipen vid placeringarna i förskolan än i grundskolan.
Dessutom blir problemen med själva urvalsprincipen vid förskoleplaceringarna ännu större än i skolvalet för de barn som inte får plats på sin närmaste förskola, eftersom antagningen pågår hela året och det är många förskolor som är fulla utom vid höstantagningen.
Helena Hedman Skoglund (L), ordförande i utbildningsnämnden, säger att man på förvaltningen nu håller på och ser över antagningssystemet till förskolorna.
– Vi tittar på olika utvecklingsmöjligheter för att det ska bli så bra som möjligt, för både föräldrarna och för förskolorna, säger hon.
Kommunens val infördes i skolvalet eftersom man insåg att det annars stred mot skollagen. Varför har ni inte gjort det till förskolorna redan?
– Vi tittade lite på det före sommaren men fattade inget beslut, utan inväntar de nya förslagen från förvaltningen.
Anser ni att skollagen har lägre krav på närhet till förskolor än till grundskolor?
– Det här systemet har vi inte haft lika länge i förskoleantagningen som för grundskolorna. Och olika system har kommit olika långt i sin utveckling. Det är alltid så med nya system att man upptäcker nya saker man behöver utveckla och förändra, säger Helena Hedman Skoglund.
Det är oklart hur lagens skrivning om att barnet ska få en förskoleplats så nära hemmet som möjligt ska tolkas. Peter Sandberg, undervisningsråd, på Skolverket säger att han inte känner till något fall som prövats rättsligt.
– Jag kan därför inte uttala mig om hur lagtexten ska tolkas, säger Peter Sandberg.