Därför ska svenska elever lära sig programmera

Digitaliseringen av samhället ställer nya krav på medborgarna. Därför ska svenska elever få lära sig programmera, bli bättre på källkritik och förstå hur digitaliseringen påverkar oss.

20 december 2017 07:00

Senast höstterminen 2018 ska alla grundskolor lära ut programmering i ämnena matematik och teknik. I matte ska eleverna till exempel träna sig på att skapa och följa instruktioner och att använda programmering för att lösa problem. I teknik ska programmeringen främst handla om att styra föremål eller egna konstruktioner.

Men tanken är inte att eleverna ska vara fullfjädrade programmerare när de går ut skolan. Det säger Peter Karlberg, som är utbildningsråd på Skolverket och som på uppdrag av regeringen varit med och tagit fram förslaget om hur svenska elever ska få mer digital kompetens.

– Syftet är att eleverna ska få en förståelse för hur den digitala tekniken funkar. Att tekniska prylar och system bara gör vad en människa programmerat dem att göra. Att olika algoritmer påverkar sökresultatet när du googlar. Förståelse för detta gör att du blir mer kritisk och kan ställa krav.

Det är inte bara matte och teknik som berörs. Även kursplanerna i andra ämnen ändras. Inte minst i samhällskunskap där eleverna ska lära sig att bli mer källkritiska, få en djupare förståelse för hur digitaliseringen påverkar samhället samt vilka möjligheter den ger att påverka beslutsfattare.

Redan tidigare fanns skrivningar i kursplanerna om att jobba med digitaliseringens effekter. Men de var inte varit tillräckligt tydliga, enligt Peter Karlberg, vilket lett till stora skillnader mellan skolorna.

– Självklart ska alla elever få adekvat digtial kompetens oavsett vilken skola man går i. Digitaliseringen har fått ett sådant enormt genomslag i samhället. Därför måste alla medborgare få kompetens för att manövrera i det samhället.

Det finns väl ganska många av oss vuxna som inte har tillräckligt med kompetens?

– Absolut. Vi har ju fake news, filterbubblor och allt vad vi kallar det som vi vuxna måste klara att förhålla oss till. Men Skolverket har ju bara ansvar för skolan.

Är det här en stor förändring i skolans värld?

– Ganska stor, men man ska inte göra den alltför dramatisk. Om lärarna förstår varför det är viktigt att unga får jobba med digitaliseringen kan de successivt utveckla undervisningen. Det kommer att ta ett par år innan man hittat rätt form.

Ändringarna i läroplanen innebär att lärarna, särskilt de i matematik och teknik, behöver kompetensutveckling. Att de får det är varje rektors ansvar.

Flera ändringar i läroplanen

Regeringen presenterade i mars i år IT-satsningen i skolan. Den innebär att:

* programmering införs i teknik och matematik.

* eleverna ska bli bättre på källkritik.

* eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster samt förstå hur digitalisering påverkar samhället och individer.

* eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg.

Lärarförbundet har kritiserat att ändringarna görs när lärarbristen är stor och menar att mer förberedelsetid behövs. Enligt Lärarförbundet saknar 7 av 10 mattelärare i grundskolan programmeringskompetens.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Elin Sandow