Antalet döda i pandemin används som bevis för att den ena eller andra metoden att bromsa smittspridningen varit framgångsrik. Samtidigt kan det skilja mellan de dödssiffror som presenteras från olika källor. Det ger en liten indikation om att de dödssiffror som presenteras inte är helt exakta.
Region Uppsala tar hjälp av sitt journalsystem Cosmic för att hålla koll på dödssiffrorna i covid-19. Det är bra för att snabbt fånga upp dem som dör inom sjukvården, men är ett sämre verktyg för dödsfall utanför vården.
Folkhälsomyndigheten samkör uppgifterna från smittskyddsregistret över bekräftade fall av coronasmitta med de dödsfall som rapporteras in till Skatteverket, vilket ska ske inom en till två dagar efter att en person avlidit. Någon kontroll av dödsorsaken hinner man dock inte med i den här snabbstatistiken. Det innebär att alla som avlider inom 30 dagar efter ett positivt covid-19-prov räknas i statistiken över dödstalen, även om personen dött i till exempel en trafikolycka.
Eftersom personer som är sjuka i covid-19 snabbt kan bli sämre kan det också finnas fall där man inte hinner ta något test innan personen dör.
Sammantaget betyder det att det finns felkällor som kan ge både högre och lägre dödstal än de officiella.
En bättre siffra kommer när Socialstyrelsen, som ansvarar för dödsorsaksregistret, publicerar sina siffror. Den läkare som rapporterar dödsfallet ska också skriva en officiell dödsattest där dödsorsaken finns med. För att eventuella analyser som behövs ska hinnas med har läkaren tre veckor på sig innan det ska skickas in till Socialstyrelsen.
På Socialstyrelsen sammanställs nu siffrorna för mars. Där görs en jämförelse med de uppgifter som Folkhälsomyndigheten rapporterat om antalet döda i covid-19.
– Det kan bli både plus och minus, men preliminärt ser det ut som om Folkhälsomyndighetens siffror stämmer ganska bra, säger Mona Heurgren, chef för statistikavdelningen vid Socialstyrelsen.
Men också här kan det finnas felkällor. För gruppen multisjuka äldre kan det många gånger vara knepigt att avgöra exakt vilken av diagnoserna som är den direkta dödsorsaken. Genomsnittligt dör de äldre 8–9 månader efter att det skrivits in på ett äldreboende. Dödligheten, särskilt i andningsbesvär, är även under normala omständigheter hög för den här gruppen.
Mikael Köhler, nu hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Uppsala, tidigare chefsläkare vid Akademiska sjukhuset, säger att det även för en erfaren läkare kan vara svårt att fastställa exakt dödsorsak.
– En person med infektionssymtom kan ramla och bryta höften. Det kan leda till en propp i lungan, vilket i sin tur kan tolkas som andningssvårigheter till följd av covid. Men den egentliga dödsorsaken är en bruten höft, säger han.
Ett riktigt facit finns först när man kan se överdödligheten över tid.
– Det kommer att ta ett par år innan vi har de siffrorna, säger Mikael Köhler.
New York Times har gjort en preliminär jämförelse av olika länders officiella dödssiffror i covid-19 med överdödligheten under samma tidsperiod. Det är inget facit så här tidigt i pandemin, men ger en liten indikation. Slutsatsen var att Sverige och Belgien, två länder som kritiserats för höga dödstal i förhållande till befolkningen, var de länder där de officiella dödstalen stämde bäst med överdödligheten. Övriga länder hade kraftigt underskattat dödstalen.