Dålig start för mångmiljonprojekt
Osäker ekonomi, låg utgivningstakt, för få prenumeranter och arbetsmiljöproblem. Sveriges största och dyraste bokprojekt genom tiderna, Nationalnyckeln, som ges ut av Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala har haft en tuff start. Trots målet att vara folkbildande är få bibliotek och skolor prenumeranter - en stor missräkning.
Än så länge har få svenska skolor och bibliotek köpt in Nationalnyckeln, bland annat beroende på bristande marknadsföring. Annika Parck på Lundellska skolan i Uppsala tycker dock att verket borde finnas på varje bibliotek.
Foto: Rolf Hamilton
- Nationalnyckeln är ett häftigt, smått vansinnigt projekt, säger Johan Bodegård, chef för Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala som driver Svenska artprojektet där utgivningen av Nationalnyckeln ingår.
UNT har talat med flera personer som på olika sätt medverkar i utgivningen och inifrån projektet hörs kritik, bland annat mot just storleken och ambitionsnivån.
- Nationalnyckeln lider av elefantsjukan. Jag tror att det här kommer att ta betydligt längre tid än planerat, säger en person som inte vill avslöja sitt namn för att inte riskera kommande uppdrag inom utgivningen.
Källan uppger att många intresserade utanför projektet förundras över hur mycket pengar som spenderas.
- Man kan ju tycka att pengarna är väl använda, men jag skulle i alla fall vilja ha en granskning av vad det här egentligen kostar.
Det finns många osäkerheter runt utgivningen, delvis förklarat med att ingen har gett sig in på något liknande förut. Exempelvis är det inte bestämt hur många böcker som ska ges ut eller hur lång tid det ska ta. Nationalnyckelns redaktion talar om över 100 volymer, och att cirka 20 år är en rimlig tid, men eftersom inventeringar som pågår visar att det finns tusentals fler arter i Sverige än man känt till vet ingen exakt var projektet slutligen landar.
Någon beräknad slutnota har inte gått att få fram. I år, liksom de senaste åren, har regeringen via jordbruksdepartementet avsatt 45 miljoner kronor i skattemedel till Svenska artprojektet vid SLU. Nationalnyckeln är ett av artprojektets tre delar, de övriga är forskning och inventering. 45 miljoner kronor under 20 år skulle bli 900 miljoner kronor.
Hur de här pengarna fördelas mellan de tre delarna bestämmer ledningen för artprojektet. Hittills har 27 miljoner kronor, nära två tredjedelar, av det årliga regeringsanslaget gått till Nationalnyckeln. Enligt artprojektets ledning är det en något större andel än ursprungsplanen. De utkomna volymerna har var och en kostat mellan 6,7 miljoner kronor och knappt 3 miljoner kronor att producera.
- I de första utgåvorna ryms kostnader för investeringar som vi kan använda under hela projektet och vi ser att priset per volym nu går ner, säger Johan Bodegård.
Volymen om dagfjärilar rönte stor uppmärksamhet och nominerades till Augustpriset för bästa fackbok. Illustrationerna blev omskrivna och försäljningen gick mycket bra. Enligt flera personer som arbetar med utgivningen satsade ledningen för Nationalnyckeln stenhårt på första volymen och har därmed lagt ribban på en orimligt hög nivå när det gäller kvaliteten på resten av verken.
- Det här är ett enastående projekt. Men budgeten är för liten och organisationen har varit underdimensionerad för en satsning av den här storleken, säger en anställd inom artprojektet.
Källan är kritisk till hur projektet drevs under sina första år, kritik som flera UNT talat med står bakom.
- Det är klantigt skött, utan professionell projektledning och med många brandkårsutryckningar, säger den anställde som tillägger att mycket blivit bättre sedan Johan Bodegård tog över som chef förra året.
Enligt Johan Bodegård görs nu en översyn av mål och ambitioner. Nationalnyckeln har stött på flera problem under sina första år. Ett av dem är utgivningstakten. Målet att ge ut fem till sex böcker per år har man hittills inte kommit i närheten av. I stället har en bok om året kommit ut. För att nå över 100 volymer måste sju böcker om året ges ut i fortsättningen. Nästa år beräknas fyra böcker komma ut.
- Vi håller på att titta på detta. Vad är rimligt med den budget och den ambitionsnivå vi har. Det här är komplext och man kan inte dra några slutsatser för hela projektet av de här första åren, säger Johan Bodegård.
Ett annat problem är att locka prenumeranter. Trots målet att vara folkbildande och trots att de utgivna volymerna tillhör de som förväntas vara bland de enklaste att sälja är antalet prenumeranter färre än vad redaktionen hoppats på. I dag är antalet 8 400.
- Jag är inte besviken, men visst hoppas vi på betydligt fler och det här är en utmaning för oss. I år vill vi öka antalet med tusen stycken, säger Christer Engström, chefredaktör för Nationalnyckeln, som tillägger att försäljningen i bokhandeln varit god.
En stor missräkning har varit att så få skolor och bibliotek finns bland kunderna.
- Vi har inte riktat oss dit än, men marknadsför oss mot just skolor i år, säger Christer Engström.
I Uppsala har många skolor köpt in Nationalnyckeln. En av dem är Lundellska skolan, där Annika Parck är bibliotekarie.
- Det här verket ska man bara ha, det är oförsvarbart att inte köpa in det, säger hon.
FAKTA
Ska ge artkunskap till svenska folket
2002 fick Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitetet i Uppsala uppdraget från riksdagen att skapa ett nationellt referensverk som beskriver alla Sveriges 50 000 djur, växter och svampar. Syftet är att göra kunskapen om de svenska arterna tillgänglig för svenska folket. Projektet heter Svenska artprojektet och beräknas ta 20 år.
Svenska artprojektet finansieras direkt ur regeringens budget med 45 miljoner kronor om året. Pengarna ska fördelas till projektets tre ben:
- Inventering av i första hand dåligt kända organismgrupper.
- Forskning om dåligt kända arter, där arterna och deras släktskap beskrivs.
- Det populärvetenskapliga referensverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna.
Artprojektet har rönt stor internationell uppmärksamhet. Bland annat har den ledande vetenskapstidskriften Science publicerat artiklar om de artinventeringar som pågår.
Artprojektet ingår i sin tur i ett omfattande paket med satsningar på forskning om biologisk mångfald.
Kronprinsessan Victoria är beskyddare av artprojektet och Nationalnyckeln.
Källa: Artdatabanken
Ska ge artkunskap till svenska folket
2002 fick Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitetet i Uppsala uppdraget från riksdagen att skapa ett nationellt referensverk som beskriver alla Sveriges 50 000 djur, växter och svampar. Syftet är att göra kunskapen om de svenska arterna tillgänglig för svenska folket. Projektet heter Svenska artprojektet och beräknas ta 20 år.
Svenska artprojektet finansieras direkt ur regeringens budget med 45 miljoner kronor om året. Pengarna ska fördelas till projektets tre ben:
- Inventering av i första hand dåligt kända organismgrupper.
- Forskning om dåligt kända arter, där arterna och deras släktskap beskrivs.
- Det populärvetenskapliga referensverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna.
Artprojektet har rönt stor internationell uppmärksamhet. Bland annat har den ledande vetenskapstidskriften Science publicerat artiklar om de artinventeringar som pågår.
Artprojektet ingår i sin tur i ett omfattande paket med satsningar på forskning om biologisk mångfald.
Kronprinsessan Victoria är beskyddare av artprojektet och Nationalnyckeln.
Källa: Artdatabanken
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!