Uppsala kommun växer kraftigt och kommer sannolikt att behöva fördubbla sin dricksvattenproduktion till år 2 100. Det kan låta långt in i framtiden, men att säkra nytt dricksvatten är komplicerat och kräver lång framförhållning.

– Vi räknar med att 400 000 hushåll kommer att vara anslutna till Uppsalas dricksvattennät år 2 100. Det måste vi börja planera för redan nu. Det ska ske i flera steg i takt med att staden byggs ut, säger Maria Lindqvist Pettersson, utredningsingenjör vid Uppsala Vatten.

Färdriktningen är redan klar. Uppsala ska försörjas av grundvatten från Uppsalaåsen som i dag. Det naturliga grundvattnet som finns i åsen räcker dock inte till. Redan nu pumpas vatten från Fyrisån och infiltreras i åsen norr om stan. Vattnet sjunker genom åsens sediment och blir till rent grundvatten som sedan kan pumpas upp i borrade brunnar.

Artikelbild

| Gränby vattenverk har stora reningsbassänger. Två reningsverk finns i Uppsala i dag. Nu planerar kommunen att bygga ett tredje, berättar Maria Lindqvist Pettersson.

– Tanken är att vi ska bygga ut både infiltrering och brunnar i minst två områden norr om Uppsala, säger Maria Lindqvist Pettersson.

Uppsala vatten har låtit göra en analys med olika simuleringar av hur vattnet rör sig i åsen. Den visar var det är bäst att infiltrera vatten och var brunnar kan anläggas.

–Ett område som vi tror kommer att fungera ligger längre norrut i åsen, mellan Uppsala och Lövstalöt. Men för att vara säkra så måste vi göra försök på plats. Det kommer vi att börja med under hösten. Vi har ytterligare ett område intill som vi ska undersöka på sikt. De första utredningarna kan ta ett par år innan de blir klara, säger Maria Lindqvist Pettersson.

Men risken finns för att Fyrisåns vatten inte räcker till för att all ny infiltration. Därför måste Uppsala vatten se sig om efter andra källor på sikt. Dalälven är det alternativ som i dagsläget ligger närmast till hands. Maria Lindqvist Pettersson tänker sig att kommunen pumpar vatten från älven och fyller på Fyrisån uppströms via sjön Tämnaren eller direkt i Fyrisån. Ett annat alternativ är att dra en ledning från Dalälven direkt ner till Uppsala för infiltration i åsen.

Artikelbild

| Femtio liter vatten per sekund passerar genom stora sandfilter i reningsverket i Gränby. Några gånger per vecka rengörs filtren.

– Jag tror att en ledning är att föredra, säger Maria Lindqvist Pettersson.

Varför. Det kan ju handla om en ledning på 7-8 mil?

Artikelbild

| Gränbyverket har sex stora sandfilter för vattenrening. De är 120 centimeter tjocka, berättar driftteknikerna Johan Eriksson och Bo Andersson, här tillsammans med Maria Lindqvist Pettersson.

– Väljer vi att fylla på Fyrisån via sjön Tämnaren så kommer vi att få pumpa mycket mer vatten från Dalälven därför att mycket av vattnet försvinner bland annat genom avdunstning. Med en ledning har vi bättre kontroll på vattnet. Det minskar också risken för att vi får in vatten som är förorenat.

Varför inte ta vatten från Ekoln?

Artikelbild

| Vattnet mjukgörs i höga stålcylindrar som kallas reaktorer.

– Därför att Dalälvens vatten har mycket högre kvalité än vattnet i Ekoln. Dessutom är det en säkerhetsfråga. Många kommuner i Stockholmområdet tar redan vatten från Mälaren. Om en olycka skulle inträffa i Mälaren så att vattnet blir förorenat så är vi inte lika sårbara med en ledning från Dalälven. Grundvatten har dessutom en jämnare och bättre kvalité och det system vi har i dag fungerar bra. Förhållandena är stabila, säger Maria Lindqvist Pettersson.

Hur mycket kommer den att kosta?

Artikelbild

| Vattnet vid Gränby vattenverk mjukgörs i höga stålcylindrar som kallas reaktorer, berättar driftteknikerna Johan Eriksson och Bo Andersson, här tillsammans med Maria Lindqvist Pettersson.

– Det vet vi inte. Det är ett miljardprojekt att investera i alla anläggningar som krävs för att fördubbla produktionen.

Kransorternas vattenförsörjning ska också stärkas. För att mota den återkommande vattenbristen i Bälingeområdet har en ny brunn borrats. Den ska nu testas och beräknas kunna tas i bruk om något år. Vattenbristen i Järlåsa ska också utredas. Där handlar det om att leta nya områden med friskt grundvatten. Det jobbet tror Maria Lindqvist Pettersson kommer att ta ett par år att göra.

Artikelbild

– Vi måste titta på varje ort för sig och deras förutsättningar, säger Maria Lindqvist Pettersson.

Hur kommer utbygganden att påverka vattentaxan för Uppsalaborna? 

Artikelbild

– Det handlar om stora investeringar men vi kommer ju också att bli fler som är med och betalar. Robust och säker vattenleverans är två ledstjärnor när vi har tagit fram förslaget. Vattnet är vår viktigaste resurs och i Sverige har vi tagit för självklart att det bara finns där. Jag tror att vi kommer att få betala mer för vårt dricksvatten i framtiden. Samtidigt måste vi använda vattnet mer smart och effektivt.

Föroreningarna av det miljöfarliga ämnet PFAS som finns Uppsalas grundvatten har inte påverkat valet av nya vattentäkter enligt Maria Lindqvist Pettersson.  

Artikelbild

– Problemet med att PFAS finns i vårt grundvatten har vi att förhålla oss till. Men det är viktigt idag och lika viktigt i framtiden att arbeta för att skydda vårt grundvatten mot föroreningar, säger hon.