Coronarädsla gör att färre söker vård för hjärtinfarkt

Antalet patienter som vårdas för akut hjärtinfarkt har sjunkit kraftigt under de senaste veckorna. Orsaken kan vara att många som har symtom på hjärtinfarkt är så rädda för att smittas av corona på sjukhuset att de avstår från att söka vård.

"Det är ytterst viktigt att alla med symtom på hjärtinfarkt snabbt söker vård." 
Det säger Stefan James, professor i kardiologi och överläkare vid Akademiska sjukhusets hjärtklinik.

"Det är ytterst viktigt att alla med symtom på hjärtinfarkt snabbt söker vård." Det säger Stefan James, professor i kardiologi och överläkare vid Akademiska sjukhusets hjärtklinik.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala kommun2020-04-13 07:00

– Utvecklingen är mycket oroande. Det är ytterst viktigt att alla med symtom på hjärtinfarkt snabbt söker vård. Utan vård riskerar många att helt i onödan dö i sin hjärtinfarkt eller få sitt liv begränsat av en handikappande hjärtskada om de överlever, säger Stefan James, professor i kardiologi vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhusets hjärtklinik.

Från covid 19-drabbade delar av Kina, Italien, Spanien, England, USA och flera andra länder har under senare tid kommit rapporter om kraftiga minskningar av antalet patienter som vårdas för akut hjärtinfarkt, stroke och andra akuta hjärt-kärlproblem. 

Färsk statistik från registret Swedeheart visar att Sverige inte utgör något undantag.

– Under de senaste veckorna har antalet patienter som vårdats för hjärtinfarkt varit drygt 50 procent lägre än under motsvarande period förra året. Förra helgen tog vi inte in en enda ny patient med hjärtinfarkt på hjärtintensiven vid Akademiska. Det är anmärkningsvärt, säger Stefan James.

Även antalet akuta kranskärlsingrepp med ballongvidgning har sjunkit kraftigt. 

– Särskilt allvarligt är att nedgången när det gäller ballongvidgning är procentuellt lika stor för en mer allvarlig form av hjärtinfarkt som för mindre allvarliga hjärtinfarkter, säger Stefan James.

Om nedgången återspeglat en verklig nedgång av antalet fall av hjärtinfarkt hade det förstås varit en av få positiva nyheter i dessa coronatider. Men det är inte troligt.

– Möjliga förklaringar till att färre får vård för hjärtinfarkt nu är att många patienter trots sina infarktsymtom avstår från att söka hjälp på grund av rädsla för att smittas av corona och i stället stannar hemma med sin allvarliga och livshotande hjärtsjukdom, säger Stefan James.

Han framhåller att uppmaningen att inte söka vård och belasta sjukvården i onödan är bra, men definitivt inte gäller potentiellt livshotande akuta sjukdomar.

– Vi har även i dessa svåra tider kunskap, förmåga och kapacitet att behandla patienter med akut hjärtinfarkt, stroke och andra akuta hjärt-kärlsjukdomar. Vid sådana tillstånd är det mycket farligare att stanna hemma än den minimala risken för att smittas inom vården, säger Stefan James.

Han poängterar att patienter med misstänkt akut hjärtinfarkt har en slags gräddfil in i vården. 

– Ambulanssjukvården både diagnosticerar och behandlar och efter ambulansfärden förs patienter med hjärtinfarkt direkt till kranskärlsröntgen och ballongvidgning. Sedan brukar följa ett par dygn i enkelrum med övervakning på hjärtintensiven innan de får åka hem. Risken för coronasmitta måste betecknas som minimal, säger Stefan James. 

När följderna på folkhälsan av coronakrisen så småningom sammanfattas befarar han att man inte bara får se ett stort antal döda i covid-19 utan också tydliga uppgångar av döda i hjärtinfarkt, ett växande behov av behandling av hjärtsvikt för personer med obehandlad hjärtinfarkt och komplikationer av andra allvarliga sjukdomar.

– Uppmaningen till såväl gamla som unga som får symtom som ihållande bröstsmärtor i kombination med illamående, kallsvettning eller svimningskänsla är att inte tveka att ringa 112. Ju tidigare en hjärtinfarkt kommer under behandling, desto bättre är prognosen, säger Stefan James.

Förbättrad prognos

Medicinering med ett flertal nya läkemedel och akut ballongvidgning har kraftigt förbättrat prognosen för patienter med hjärtinfarkt. För några årtionden sedan dog mellan 25 och 30 procent inom några dagar efter infarkten, i dag mellan två och tre procent.

Trots förbättrade behandlingsmetoder dödar hjärt-kärlsjukdomar årligen cirka 30 000 i Sverige. 

En del patienter som dör i covid-19 avlider i samband med att virusinfektionen utlöser en hjärtmuskelinflammation som liknar akut hjärtinfarkt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!