Bris: Stressade elever behöver stöd
En skolsköterska på 601 grundskoleelever - så ser det ut i Uppsala i dag. Samtidigt märker skolhälsovården att behovet av stöd ökar bland eleverna.- Jag är väldigt orolig över hur vi ska kunna hjälpa dem, säger Christina Stenhammar, biträdande chef för skolhälsovården.
För att motverka stressen krävs en bättre rustad skolhälsovård, enligt Harnesk. Men också en lärarutbildning som lägger större tyngdpunkt på de sociala relationerna i skolan. Inom skolhälsovården i Uppsala är man mycket oroliga inför framtiden.
- Belastningen har ökat oerhört de senaste åren. Elever söker sig i högre grad till oss. Jag kan inte se någon annan anledningen till det än att de blivit färre andra vuxna i skolan som de kan vända sig till. Många ungdomar är väldigt pressade, säger Christina Stenhammar som får många samtal från skolsköterskor som undrar hur de ska hinna med alla elever.
Förra året gick det i genomsnitt 265 elever på en skolkurator, och 601 grundskoleelever och 636 gymnasieelever på varje heltidsanställd sjuksköterska i Uppsala. Men siffrorna skiljer sig även mycket åt i olika områden och skolor, beroende på hur rektorerna har prioriterat resurserna. Som mest går det till exempel 1 330 elever per skolsköterska och som minst 240 elever.
- Det finns stor rädsla för att resurserna inom skolhälsovården ska minskas. Då kommer ännu fler elever hänga i luften.
Skolsköterskorna ska väga, mäta, vaccinera och ha föräldrakontakter. Men det är oerhört viktigt att de även har möjlighet att jobba förebyggande. Skapa förtroende hos eleverna och fånga upp dem som behöver prata. Vi ska ligga steget före, säger Christina Stenhammar.
Göran Harnesk befarar att den nya skollagen, som just nu bereds på utbildningsdepartementet, lägger betoningen mer på bestraffningar än på stöd - en utveckling som han tror kan bli ödesdiger.
- Jag tänker till exempel på att hämta skolkare med polisbil. Jag ser andra exempel där man är mer intresserad av ordning och disciplin än att se till helheten, säger Göran Harnesk.
Utbildningsminister Jan Björklund stödde för ett år sedan tanken att polis i undantagsfall skulle kunna hämta skolkande elever, men det återstår att se om det blir ett sådant lagförslag.
Björklund har tidigare också aviserat en utökning av skolhälsovården, genom att skärpa skollagen.
Men hur vanligt är det med stress i skolan? När Skolverket år 2006 frågade totalt 5 000 elever om läget i skolan svarade åtta av tio att de trivdes bra. Men drygt två av tre högstadieelever och tre av tio gymnasieelever kände ofta eller alltid stress, mer vanligt bland flickorna. Skolverkets generaldirektör Per Thullberg konstaterar att samma mönster iakttogs på 80- och 90-talet.
— Det är därför det är så viktigt att skolan är så sammansatt att fler inslag av personligheten kommer fram — att konst och musik förenas med de teoretiska ämnena, säger han.
Men att skollagen skulle andas bestraffning håller han inte med om.
— Jag kan inte förstå att en skollag som har ambitionen att skapa en lugn arbetsmiljö skulle leda till ökad stress och bestraffning. Vi har kunnat konstatera att elever, och särskilt flickor, har upplevt att det varit så stökigt att de blivit störda varje dag. Det är inte något som befrämjar harmoni, säger Per Thullberg.
Så jobbar vi med nyheter