Lucy Wincent-Dodd och hennes sambo undersökte om deras barn skulle kunna börja förskoleklass ett år tidigare. De fick ett blankt nej från Uppsala kommun och nu är de oroliga att flickan hinner tappa sin lust att lära innan det är dags för skolstart.
Hon är nyfiken, har stor kunskapstörst och umgås helst med äldre barn, flera saker som kännetecknar särskilt begåvade barn. De har inte gjort någon utredning, men känslan finns där, även om det egentligen inte spelar någon roll.
Lucy Wincent-Dodd har jobbat inom skolan i tio år och sett hur tidigt utvecklade eller särskilt begåvade barn ofta hamnar i skymundan.
– Det kan innebära en personlig katastrof. De kan bli utåtagerande eller så sluter de sig.
Därför ville föräldrarna vara ute i god tid för att inte missa chansen att vara med i ansökningarna till höstterminen 2019. Men av kommunen fick de blankt nej, oavsett skäl till förfrågan.
Nu är de rädda att platsbristen i förskolan kommer att drabba deras fyraåriga dotter.
– Just nu har vi väldigt svårt att se att hon skulle må bra av att gå på förskolan i två år till.
Men det handlar inte bara om vikten av att möta barnens kunskapsnivå.
– Det handlar om tillhörighet och sammanhang, säger hon och syftar på att särskilt begåvade barn ofta väljer äldre barn som vänner.
Merparten av flickans kompisar börjar förskoleklass i höst. Hon är född i januari och några av dem i december, så egentligen skiljer bara året mellan dem. Ändå måste hon vänta två år. Att börja skolan är något hon pratar mycket om och kring läggdags kommer frågorna: ”Varför får alla andra börja skolan utom jag?”
– Hon hungrar efter nytt. Hon är så uppfylld när hon kommer hem och har fått lära sig något nytt, säger Lucy Wincent-Dodd.
Samtidigt vill föräldrarna inte driva skolstartsfrågan för hårt.
– Men vi ser ju hur glad hon är när hon får lära sig nya saker. Vi vill inte att det ska vara för prestationsinriktat. Vi vill bara att hon ska få utvecklas som hon vill.
På förskolan försöker pedagogerna möta flickans behov. Hon har till exempel fått arbeta med en skolbok tillsammans med vännerna som börjar förskoleklass i år.
– Jag är rädd att den här kunskapstörsten hinner slockna, säger Lucy Wincent-Dodd som har svårt att förstå platsbrist som argument.
– De här barnen kommer att börja skolan året efter ändå. Kommunen skjuter bara problemet framfö ? Är det inte bättre att börja i tid och inte när det är försent? I stället kan de understimulerade barnen hinna bli en belastning.
I grannkommunerna finns möjlighet. Men familjen är inte beredd att flytta.
– Nej, det tror jag inte. Vi har familj här och vi ska inte behöva flytta på oss, säger hon och lyfter friskolorna som alternativ.
Men det är inte alla friskolor som tar emot från förskoleklass.
– Jag vill inte tvingas välja en friskola på grund av det här. Det valet ska i så fall göras av andra skäl, säger Lucy Wincent-Dodd och avslutar:
– Det är valår i år och vi undrar ju om det är något av partierna lokalt som tänker på även de här barnen.