Fastighetsbolagen Besqab och Ikano bostad har köpt området där Lantmännen Cerealia haft sin kvarn- och spannmålsverksamhet, strax intill Fyrisån. Totalt rör det sig om en yta på fem hektar, motsvarande omkring sju fullstora fotbollsplaner. Ända sedan Lantmännen för tre år sedan meddelade att verksamheten läggs ned har det spekulerats om kvarterets framtid och inte minst vilka av de gamla tegelbyggnaderna med fasader mot ån som kan bevaras.
Vid en pressträff på fredagen gav bolagen tillsammans med plan- och byggnadsnämndens ordförande Erik Pelling (S) en beskrivning av läget i planeringen.
Kommunens besked är nu att åtminstone tre av tegelhusen mot ån blir kvar. Det gäller den ursprungliga ångkvarnen samt tegelsilon och jästfabriken strax intill. Pumpstationen intill ån är fortfarande i drift och kommer också att bli kvar.
– Det återstår att diskutera möjligheterna för de övriga äldre byggnaderna, förklarade Erik Pelling vid pressträffen som hölls inne på det numera ganska öde industriområdet.
Bland de byggnader som kommer att rivas finns lagerlokaler och plåtskjul i kvarteret. Framtiden för exempelvis makaronfabriken på området och maskintornet vid betongsilon från 1939 utreds vidare. Även den så kallade skeppselevatorn vid kajen, där spannmål transporterats mellan kvarnen och fartygen, utreds. Erik Pelling berättade att det finns en originalbyggnad i trä innanför dagens plåtkonstruktion.
Vid mötet pekade byggbolagen på det faktum att kvarteret Ångkvarnen till största delen varit stängt – "en sluten koloss" – för Uppsalaborna som nu kan bli tillgängligt:
– Vi vill öppna området och locka hit verksamheter så att människor väljer att stanna, inte bara passera förbi, sade Gerd Comstedt, verksamhetschef för projektet.
Förutom bostäder planeras för butiker, service och verksamheter, kanske någon form av kulturverksamhet. Som UNT tidigare rapporterat har kvarteret pekats ut som ett av alternativen i jakten på en ny plats för Uppsalas konstmuseum. Inga besked finns ännu på den punkten.
Dessutom planeras en park samt nya gator och innergårdar, öppna mot årummet, i området. Misstaget från det närbelägna Kungsängen – där inga förskolor ritades in på planeringsbordet – ska inte upprepas, försäkrade planerarna.
Tidigast 2020 kan grävskopor och pålningsmaskiner starta sitt arbete i kvarteret, med sikte på första inflyttning två år senare enligt den preliminära tidsplanen. Innan dess måste kommunen arbeta fram en ny detaljplan som innan den klubbas ska sändas på samråd bland grannar, myndigheter och andra.
Men bolagen öppnar också för att redan innan byggstart slå upp grindarna till området. Planer finns på evenemang under årets Kulturnatt och vinterns Allt ljus på Uppsala i kvarteret:
– Man kan tänka sig en filmkväll på gården, en plats för barn att leka på eller kanske någon form av festival. Det vore roligt med en foodtruck som säljer bröd, som en liten vink till kvarnverksamheten här, sade Gerd Comstedt.
Bolagen lanserar nu också ett nytt namn på kvarteret – Skeppskajen – i förhoppning om att det ska bli accepterat i folkmun. Det utgör en påminnelse om den blygsamma men dock handelstrafik som i hundratals år färdats på Fyrisån.